"Ingen ska behöva dö av sitt arbete"

Varje år dör cirka 3 000 människor i arbetsrelaterade sjukdomar som orsakats av stress, skiftarbete och farliga ämnen, visar en rapport från Arbetsmiljöverket. Omkring en tredjedel av dem dör före 75 års ålder och resten i högre ålder.

– Det är oerhört viktigt att vi utvidgar nollvisionen. Ingen ska behöva dö på sitt arbete, men ingen ska heller behöva dö av sitt arbete, säger Eva Nordmark. 

Ett stort problem är den höga arbetsbelastningen och stressen på många arbetsplatser. Varje år dör över 700 människor av arbetsrelaterad stress och forskare bedömer att fler kommer att dö i framtiden.

Regeringen kommer därför att prioritera frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö under de kommande åren. En utredning ska tillsättas som ska se över hur arbetsmiljölagen och regelverket kring arbetsmiljön kan moderniseras och anpassas efter dagens arbetsliv.

– Vi kommer att se över arbetsmiljöregelverket och vi kommer att göra det utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi kommer att behöva möta de utmaningar som finns, inte minst i kvinnodominerade branscher. Då handlar det mycket om den arbetsrelaterade stressen och ohälsan.

Eva Nordmark har redan klargjort för de myndigheter som arbetar med arbetsmiljöfrågor att de behöver öka kunskapen kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och stärka tillsynen i de riskutsatta branscherna. Men hon är inte främmande för ytterligare påtryckningar.

– Det vi kommer att beakta är att om arbetsgivare inte vidtar åtgärder för att förebygga en ohälsosam stress och arbetsbelastning så ska man kunna förelägga med sanktionsavgifter. Vi behöver bättre muskler för att se till att det händer någonting, säger Eva Nordmark.

Även de som arbetar skift med varierande och obekväma arbetstider riskerar att drabbas av ohälsa och varje år dör drygt 700 personer i förtid. Ett sätt att förebygga dödsfall skulle kunna vara att automatisera och använda ny teknik, till exempel i industri- och transportsektorn.

– Generellt är jag och regeringen väldigt positiva till om vi kan använda digitaliseringen för att skapa bättre och mer hållbara arbetsmiljöer. Men sedan finns det väldigt olika möjligheter beroende vad det är för branscher.

Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer nu att få i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner utifrån den nya arbetsmiljöstrategin, som löper till 2025.

– Därefter kommer vi att diskutera de här åtgärdsplanerna i det som nu blir regeringens arbetsmiljöforum, och där ingår både parterna och våra myndigheter. Det är för att det är så otroligt viktigt att vi drar åt samma håll säger Eva Nordmark.

Exponeringen av farliga ämnen är också ett problem i arbetslivet och varje år dör över 1 500 människor i cancer, hjärtinfarkt och andra arbetsrelaterade sjukdomar. Forskarna bakom Arbetsmiljöverkets rapport tror att antalet dödsfall som orsakas av exponering för kvarts, svetsrök och asbest kommer att minska betydligt framöver. Men den bedömningen delar inte Maria Albin, professor och överläkare i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet.

– Jag hyser inte riktigt samma optimism och det beror på att jag tror att regelefterlevnaden inte är så bra som den borde vara när det gäller asbest i befintliga miljöer. Vi ser inte heller att exponeringarna fortsätter att sjunka på det sätt som de borde göra, till exempel när det gäller svetsrök och kvarts, säger Maria Albin. 

Hon varnar också för nya exponeringar av till exempel nanomaterial. Även anställda och egenföretagare i skönhetsbranschen är en riskutsatt grupp eftersom de ofta arbetar med farliga kemikalier.

Maria Albin tycker att de nuvarande gränsvärdena för kemisk exponering är för höga. En och samma exponering kan ofta öka risken för flera allvarliga sjukdomar, men gränsvärdena tar inte hänsyn till den sammantagna risken.

– Man behöver arbeta mer aktivt med att uppdatera gränsvärden så att de följer kunskapsläget och utöka satsningarna på att kartlägga exponeringsnivåerna, säger hon.

Samtidigt ser hon fler positiva signaler i regeringens nya arbetsmiljöstrategi, inte minst föresatsen att åtgärderna mot gamla och nya risker i arbetsmiljön ska följa kunskapsläget. Liksom Eva Nordmark lyfter hon också fram företagshälsovården som en viktig aktör för att stärka det förebyggande arbetet.