Bild: Jens Magnusson
Sjukskrivningar riskerar öka efter krisen
Publicerat 29 juni 2020
Efter den stora finanskrisen på 1990-talet ökade antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattning. Men om det blir likadant efter coronakrisen är för tidigt att säga, enligt Kerstin Jeding, psykolog med inriktning på stressrelaterad ohälsa.
I folkhälsostatistiken syns tydliga spår av finanskrisen på 1990-talet. Psykisk ohälsa som ångest, oro, depression och sömnstörningar ökade. Särskilt stor var ökningen bland kvinnor. En förklaring till det kan enligt Anne Hammarström, gästprofessor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, vara att kvinnor drabbas dubbelt i en ekonomisk kris. Medan arbetsuppgifterna i kristider minskar i den mansdominerade varuproduktionen, så sker inte motsvarande på kvinnodominerade områden som skola, hälso- och sjukvård och omsorg. Men Kerstin Jeding, psykolog och tidigare vice vd på Stressmottagningen i Stockholm, påpekar att coronakrisen skiljer sig från tidigare kriser.
– Det här är inte en finansiell kris från början. Därför är det svårt att jämföra hur återhämtningen från coronakrisen blir jämfört med exempelvis finanskrisen på 1990-talet.
I Sverige har historiskt sett fler varit sjukskrivna vid högkonjunktur än vid lågkonjunktur. Enligt IFAU – institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, kan en förklaring vara att människor helt enkelt inte vågar vara sjukskrivna under en lågkonjunktur av rädsla att bli av med jobbet.
Det finns också studier som visar att arbetslöshet leder till psykisk ohälsa. Även personer som har ett arbete under en lågkonjunktur mår sämre än under en högkonjunktur, visar forskning.
Ofrivillig isolering är också en faktor som kan påverka den psykiska hälsan negativt.
– Vi behöver rutiner för att må bra. När vi arbetar får vi struktur, tidsramar, aktivitet och kontakt med andra på köpet. Det gäller att försöka skapa rutiner även om livet inte är som vanligt, säger Kerstin Jeding.
Den som tappar sina rutiner kan bli påtagligt nedstämd på bara ett par veckor. Vilket i sin tur kan leda till att man hamnar i en depression ganska snabbt. Därför menar Kerstin Jeding att det är extra viktigt nu att arbetsgivare, kollegor och vänner håller kontakten med dem som vi tror kan ha fått förändrade eller sönderslagna rutiner, det vill säga korttidspermitterade, arbetslösa och andra som vi vet har det jobbigt.
Samtidigt som vissa branscher tvingas permittera och varsla personal så går sjukvården på högvarv. De kämpar med liv och död varje dag. Och det blir tydligt för många av oss just nu vad de gör för samhället och oss andra dag ut och dag in.
– Även om deras vardag just nu bara består bara av jobb och återhämtning verkar det finnas en stolthet och en kämpaglöd. Det är som om vården fått lite upprättelse i det så kallade psykologiska kontraktet, som till viss del består av lön och villkor, men också av att få andras erkännande och en meningsfullhet.
Coronakrisen försätter oss i ett ojämlikt läge där riskgrupper, smittade och uppsagda har det tufft. Samtidigt menar Kerstin Jeding att det kan upplevas som en tröst att fler är i samma situation. Och att vi också vet att isoleringen är tillfällig och gör skillnad för att inte fler ska smittas.
Hon tycker att det finns mycket hjärtligt och hoppfullt som kommit ur krisen, där företag har hjälpt varandra, likaså grannar, och där vården klarat omställningen och där samhället i stort visat handlingskraft.
– Att påminnas om att alla sitter i samma båt och att se att så många svarar på en samhällskris med att vara rådiga, konstruktiva och hjälpa varandra kan ge ökad sammanhållning och gott hopp om att vi ska klara av andra utmaningar tillsammans också.
Gerd Eriksson
Mer om Sjukfrånvaro
-
Ny behandlingsmetod vid utmattning
Stress • Behandling vid utmattningssyndrom fokuserar för mycket på återhämtning. Det anser forskaren och psykologen Jakob Clason van de Leur som arbetat med en behandlingsmodell där meningsfullhet i arbetet står i centrum.
-
Perfektionism får oss att prestera sämre
Psykisk hälsa • Andelen unga som ställer orimligt höga krav på sig själva har ökat de senaste 10–20 åren, visar psykologisk forskning. Den som lider av perfektionism riskerar både att bli utbränd och att prestera sämre på jobbet.
-
"All arbetstidsförkortning måste finansieras"
Arbetstid • Sextimmarsdagar, fyradagarsveckor eller längre semester? Arbetstidsförkortning är på allas läppar just nu. Men förutsättningarna ser väldigt olika ut inom olika branscher.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Konflikter på jobbet kostar miljonbelopp
Arbetsklimat • En vanlig föreställning om konflikter är att de bara drabbar dem som bråkar. Men faktum är att en konflikt mellan två medarbetare påverkar hela arbetsplatsen och kostnaderna kan bli mycket höga om de får fortgå, enligt organisationskonsulten Sofia Lundahl.
-
De satsar på ökad säkerhet i skolan
Hot och våld • Anmälningar om hot och våld i skolan ökar kraftigt, enligt en ny rapport. Sigtuna kommun vill vända trenden och har anställt fem biträdande rektorer som enbart ska jobba med att öka tryggheten och säkerheten i skolan.
-
Han vill peppa till karriärbyte mitt i livet
Generationer • Många tror att det är för sent att utvecklas i karriären efter 40. I sin nya bok visar Nicolas Jacquemot hur man kan bryta gamla föreställningar och hitta nya vägar.