Inga maskiner kan ersätta en förskollärare
Publicerat 26 oktober 2020
"Robotarna kommer" har vi hört till leda de senaste åren och det är konstigt att vi inte pratar mer om just robotarna i relation till den könssegregerade arbetsmarknaden.
Fler och fler ekonomiska studier har de senaste åren, nästan lite i förbigående, visat att risken för att ett arbete tas över av en maskin är mycket större i mansdominerade branscher. Det är rentav så, enligt en del analyser, att ju mer dominerad en bransch är av kvinnor desto mindre sannolikt är det att robotar och AI kommer att ta över där.
Varför då?
Ja det beror på att maskiner i dag är dåliga på sådant som kvinnor ekonomiskt har specialiserat sig mot: emotionell intelligens, vård och mellanmänsklig kommunikation. Egentligen allt som vi har lärt oss att lite nedvärderande kalla för "mjuka förmågor".
Vi har i dag maskiner som kan slå världsmästaren i schack utan några som helst problem. Men inga maskiner som kan göra vad en förskolelärare gör. Därför brukar ekonomer anta att jobb som kräver mycket av dessa "mjuka förmågor" inte kommer att gå att automatisera på samma sätt. Vad skulle det egentligen få för ekonomiska konsekvenser?
I dag tjänar den som arbetar med människor oftast mindre än den som arbetar med siffror eller motorer. Kvinnor väljer yrken där man arbetar med människor. Därför har de också oftast mindre betalt. Men tänk om robotarna nu gör att de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden faktiskt blir de enda där vi behöver människor?
Maskinerna dundrar fram och tar männens jobb oavsett om de är finanskillar eller kranförare. Samtidigt skapar tekniken en ekonomi där allt som vi tidigare har kallat för » kvinnligt « efterfrågas som aldrig förr. Det är ju här som människan har en "komparativ fördel" gentemot maskinerna.
Tänk dig själv en regering som plötsligt hamnar inför den politiska utmaningen att omskola tvåhundratusen arbetslösa långtradarchaufförer till vårdbiträden? Medan regeringen försöker fundera ut hur man ska lösa detta dyker ett nytt populistiskt parti upp vars ledare lovar att skydda långtradarjobben till varje pris och därmed bevara nationens manliga stolthet intakt... Snacka om svår politisk situation!
Och den är faktiskt värd att fundera på.
Vi vet naturligtvis inte vad som kommer att hända med automatiseringen. Men att könsaspekten borde vara med i diskussionen är tydligt. Om kvinnor främst jobbar med andra kvinnor och män främst jobbar med andra män är det in på en sådan arbetsmarknad som robotarna vandrar. Självklart kommer den nya tekniken därför ha stora konsekvenser gällande kön.
Och vi borde prata mycket mer om detta.
Mer om Krönika
-
Sömnens gud är nyckfull
Krönika •
-
Jag vill tacka jobbet!
Krönika • Ibland funderar jag på vad som hade hänt om jag inte sett den där jobbannonsen ”Sökes: guide på tyska och engelska” på en anslagstavla på universitetet.
-
"Vem minns den gröna stämpelklockan?"
Krönika •
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Drevet går – men vi jobbar på
Arbetsmiljöarbete • Att hamna i ett mediedrev kan vara tufft. Värst är det för dem som står mitt i. Men hur är det för alla de som måste jobba på som vanligt när det stormar kring deras arbetsgivare och hur stöttar man dem?
-
De valde att återgå till kontoret
Distansarbete • Fastighetsbolaget Castellum som testade permanent flexibilitet under pandemin har återgått till att ha kontoret som bas.
-
Många skadar sig på sommarjobbet
Introduktion • Nära 1 500 ungdomar råkade ut för olyckor på sommarjobbet förra året. Det visar siffror från Arbetsmiljöverket.