Svåra stressreaktioner efter terrorattacken
Uppdaterad 6 maj 2019
Publicerad 3 maj 2019
Endast 35 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan fick krisstöd. 13 procent utvecklade posttraumatiskt stressyndrom. Det visar en enkätstudie genomförd av Åbo Akademi i samarbete med Journalistförbundet.
13 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan har efteråt fått allvarliga symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, enligt enkäten som Journalistförbundet gjort tillsammans med Åbo Akademi. Bland annat lider många av återkommande och överrumplande minnesbilder av händelsen.
– Vi är många journalister som kan känna igen oss i att må dåligt efter bevakning av svåra händelser. Sådan bevakning ingår i jobbet men journalisterna måste också tas om hand för att de ska orka med ett helt yrkesliv. Den här studien är väldigt viktigt för att öka förståelsen för vår arbetssituation, säger Ulrika Hyllert, Journalistförbundets ordförande i en kommentar. 
Enligt Åbo Akademi var det ungefär lika många journalister som drabbades av PTSD efter terrorattacken på Utöja i Norge. Studien visar också att fast anställda har färre symtom på PTSD jämfört med frilansare och visstidsanställda.
– En del tidigare studier har också visat att en mera stabil anställningsform kan fungera som en skyddsfaktor mot stressymptom efter ett krisuppdrag. Fast anställning innebär för många att man har lättare tillgång till – och en vana att använda sig av – hälsovård och liknande stöd på arbetet, säger Klas Backholm, forskare vid Åbo Akademi i en kommentar.
Resultaten visar även att endast 35 procent av journalisterna erbjudits organiserat krisstöd efter att de jobbat med bevakningen av terrorattacken. Det kan handla om till exempel krisstöd i grupp eller individuellt stöd via företagshälsovården.
– Vi var nog förvånade över detta resultat, särskilt med tanke på att en studie efter terrorattacken i Norge 2011 visade att runt 80 procent av journalisterna där hade erbjudits stöd. Visst var krisen i Norge mera omfattande, men attacken i Stockholm var ju också en stor händelse för hela nationen, säger Klas Backholm.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Psykisk hälsa
-

När livet krisar kan chefen vara ett stöd
Kris Den som blir sjukskriven på grund av stress har ofta varit utsatt för hög belastning under lång tid. Arbetsgivaren kan underlätta för en medarbetare genom att anpassa arbetsuppgifter och visa öppenhet för att prata även om sådant som sker utanför arbetet.
-

Våren kan förstärka känslor av otillräcklighet
Må bra Funderar du på varför du känner dig trött och energilös trots att våren och ljuset är här? Lugn, du är inte ensam. För vissa förstärker våren känslor av nedstämdhet och otillräcklighet, enligt psykologen Dolores Danielsson.
-

Krigsångest påverkar även på jobbet
Psykisk hälsa Krig och konflikter i omvärlden påverkar inte bara nyhetsflödet utan även arbetslivet. Många tjänstemän upplever krigsångest.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

En fot i arbetslivet ger unga hopp
Unga Sedan ett år tillbaka får elever från skolor i utsatta områden betalt för att arbeta två timmar i veckan. Bakom satsningen finns bland andra arbetsmarknadens parter.
-

Alkoholkultur styr mer än policy
Alkohol och droger Det är sällan policyn som avgör hur vi förhåller oss till alkohol på jobbet. Normerna och kulturen är det som verkligen styr, enligt forskning från Göteborgs universitet.
-

Fallolyckan fick honom att bli skyddsombud
Uppdrag Efter en svår fallolycka började betongarbetaren Anton Nijohsson lägga märke till riskerna på byggarbetsplatserna där han jobbade, och kort därpå blev han skyddsombud.