Svåra stressreaktioner efter terrorattacken
Publicerat 3 maj 2019
Endast 35 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan fick krisstöd. 13 procent utvecklade posttraumatiskt stressyndrom. Det visar en enkätstudie genomförd av Åbo Akademi i samarbete med Journalistförbundet.
13 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan har efteråt fått allvarliga symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, enligt enkäten som Journalistförbundet gjort tillsammans med Åbo Akademi. Bland annat lider många av återkommande och överrumplande minnesbilder av händelsen.
– Vi är många journalister som kan känna igen oss i att må dåligt efter bevakning av svåra händelser. Sådan bevakning ingår i jobbet men journalisterna måste också tas om hand för att de ska orka med ett helt yrkesliv. Den här studien är väldigt viktigt för att öka förståelsen för vår arbetssituation, säger Ulrika Hyllert, Journalistförbundets ordförande i en kommentar.
Enligt Åbo Akademi var det ungefär lika många journalister som drabbades av PTSD efter terrorattacken på Utöja i Norge. Studien visar också att fast anställda har färre symtom på PTSD jämfört med frilansare och visstidsanställda.
– En del tidigare studier har också visat att en mera stabil anställningsform kan fungera som en skyddsfaktor mot stressymptom efter ett krisuppdrag. Fast anställning innebär för många att man har lättare tillgång till – och en vana att använda sig av – hälsovård och liknande stöd på arbetet, säger Klas Backholm, forskare vid Åbo Akademi i en kommentar.
Resultaten visar även att endast 35 procent av journalisterna erbjudits organiserat krisstöd efter att de jobbat med bevakningen av terrorattacken. Det kan handla om till exempel krisstöd i grupp eller individuellt stöd via företagshälsovården.
– Vi var nog förvånade över detta resultat, särskilt med tanke på att en studie efter terrorattacken i Norge 2011 visade att runt 80 procent av journalisterna där hade erbjudits stöd. Visst var krisen i Norge mera omfattande, men attacken i Stockholm var ju också en stor händelse för hela nationen, säger Klas Backholm.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Psykisk hälsa
-
Ny bok gör upp med myten om positiva tankar
Psykisk hälsa • Nyckeln till förändring är inte att tänka annorlunda utan att göra annorlunda, enligt psykologen och författaren Siri Helle.
-
Varannan mådde dåligt men få berättade
Psykisk hälsa • Inte ens hälften av alla som mått dåligt under pandemin berättade det för sin arbetsgivare. Och bara var femte som gjorde det fick tillräckligt stöd.
-
Bli bättre på att hantera oro
Psykisk hälsa • I kristider behöver vi fortsätta göra saker vi mår bra av. Det är också viktigt att hitta sätt att hantera sin oro, enligt Kerstin Jeding som är aktuell med en bok om hur man kan göra för att orka i en svår tid.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.