Svåra stressreaktioner efter terrorattacken
Uppdaterad 6 maj 2019
Publicerad 3 maj 2019
Endast 35 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan fick krisstöd. 13 procent utvecklade posttraumatiskt stressyndrom. Det visar en enkätstudie genomförd av Åbo Akademi i samarbete med Journalistförbundet.
13 procent av de journalister som bevakade terrorattacken på Drottninggatan för två år sedan har efteråt fått allvarliga symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, enligt enkäten som Journalistförbundet gjort tillsammans med Åbo Akademi. Bland annat lider många av återkommande och överrumplande minnesbilder av händelsen.
– Vi är många journalister som kan känna igen oss i att må dåligt efter bevakning av svåra händelser. Sådan bevakning ingår i jobbet men journalisterna måste också tas om hand för att de ska orka med ett helt yrkesliv. Den här studien är väldigt viktigt för att öka förståelsen för vår arbetssituation, säger Ulrika Hyllert, Journalistförbundets ordförande i en kommentar. 
Enligt Åbo Akademi var det ungefär lika många journalister som drabbades av PTSD efter terrorattacken på Utöja i Norge. Studien visar också att fast anställda har färre symtom på PTSD jämfört med frilansare och visstidsanställda.
– En del tidigare studier har också visat att en mera stabil anställningsform kan fungera som en skyddsfaktor mot stressymptom efter ett krisuppdrag. Fast anställning innebär för många att man har lättare tillgång till – och en vana att använda sig av – hälsovård och liknande stöd på arbetet, säger Klas Backholm, forskare vid Åbo Akademi i en kommentar.
Resultaten visar även att endast 35 procent av journalisterna erbjudits organiserat krisstöd efter att de jobbat med bevakningen av terrorattacken. Det kan handla om till exempel krisstöd i grupp eller individuellt stöd via företagshälsovården.
– Vi var nog förvånade över detta resultat, särskilt med tanke på att en studie efter terrorattacken i Norge 2011 visade att runt 80 procent av journalisterna där hade erbjudits stöd. Visst var krisen i Norge mera omfattande, men attacken i Stockholm var ju också en stor händelse för hela nationen, säger Klas Backholm.

Marianne Zetterblom
Läs fler artiklar av Marianne Zetterblom
Mer om Psykisk hälsa
-

Arbeta smartare – inte hårdare
Psykisk hälsa Hösten är här och kalendern har fyllts på. Men hur många arbetsuppgifter kan vi åta oss och ändå må bra? Om det handlar beteendevetaren Giorgio Grossis nya bok.
-

När barnets skolfrånvaro påverkar jobbet
Arbetsmiljöarbete Föräldrar till hemmasittande barn med omfattande frånvaro från skolan tvingas ofta gå ner i arbetstid – och en del blir sjukskrivna. För arbetsgivaren kan flexibilitet vara avgörande för att medarbetaren ska kunna fortsätta jobba.
-
Friskfaktorer på jobbet väger upp vid psykisk ohälsa
Psykisk hälsa Risken att blir sjukskriven när livet utanför jobbet är tufft är betydligt mindre för den som trivs med sina kollegor, känner stöd från chefen och har en bra balans mellan krav och resurser. Den som trivs med sina kollegor, känner stöd från chefen och har en bra balans mellan krav och resurser löper betydligt mindre risk att bli sjukskriven när livet utanför jobbet är tufft. Det visar årets upplaga av Jobbhälsorapporten.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

Hon vill förbättra arbetslivet för personer som stammar
Arbetssjukdomar Diana Morgården Guilletmot har stammat sedan hon var tre år. Nu vill hon få arbetsgivare att börja prata om verbal mångfald i arbetslivet.
-

Fördomar om stamning kan bli ett hinder i arbetslivet
Arbetsmiljöarbete En medarbetare som stammar kan behöva mer tid för att få fram det hen vill säga. Det betyder inte att personen är nervös eller har svårt att kommunicera.
-

AI ökar på jobbet – samtidigt lockar digital detox
AI AI-användningen ökar snabbt, samtidigt vill många svenskar minska sin skärmtid. Hälften är intresserade av en digital detox, visar Internetstiftelsens nya rapport.