Dolda kostnader för långtidssjuka medarbetare
Publicerat 27 november 2018
Det kostar mycket att ha en långtidssjukskriven medarbetare. Bara produktionsförlusten före, under och efter sjukfrånvaron uppgår till omkring 100 000 kronor, visar en studie vid Linköpings universitet. Därtill kommer kostnader för rehabiliteringsåtgärder och arbetsanpassning.
Arbetsledare har ofta en väldigt oklar bild av vad en långtidssjukskriven medarbetare kostar företaget, enligt rapporten. Den som mår dåligt eller har ont presterar ofta sämre på jobbet före sjukskrivningen, och det gäller också en period efter att medarbetaren återgått i arbete. Därtill kommer kostnader för ersättare under sjukfrånvaron eller för att omfördela arbetet.
– Vi landade i en sammanlagd produktivitetsförlust på cirka 100 000 kronor före, under och efter sjukskrivningen för en person. Det här är sådant som inte syns i räkenskaperna utan mer är dolda kostnader, säger Lars Bernfort, hälsoekonom vid Linköpings universitet.
I beräkningarna ingår inte kostnader för rehabiliteringsåtgärder, arbetsanpassning, samtalsterapi och andra insatser. Inte heller kostnaderna för den tid som arbetsgivaren lägger ner på kontakt med andra aktörer, som till exempel Försäkringskassan, eller för att organisera om arbetet.
Studien visar också att åtgärder och anpassningar var vanligare för sjukskrivna med psykiska diagnoser, högutbildade och för dem med högkvalificerade yrken. Kvinnor, som i högre utsträckning drabbas av psykisk ohälsa, fick också fler insatser än män.
– De fick i genomsnitt fler åtgärder både vad gäller arbetsplatsåtgärder och individinriktade åtgärder. Särskilt gäller det vissa typer av åtgärder, som ändrade arbetsuppgifter, stresshantering, samtalsstöd och terapi.
Undersökningen bygger på enkätsvar från närmare 200 arbetsledare som ansvarat för långtidssjuka medarbetare. Ingen av dem uppgav att det fanns en policy eller ett rehabiliteringsprogram som de kunde ta stöd av. Många kände sig också vilsna i rehabiliteringsarbetet, inte minst vad gällde samverkan med andra aktörer.
En av slutsatserna i rapporten är att en ökad kostnadsmedvetenhet skulle kunna leda till att mer resurser läggs på hälsofrämjande åtgärder och för att öka arbetsledarnas kunskaper om hälsa och arbetsförmåga på arbetsplatsen.
– Man vet redan att det kostar en massa för ett företag att ha anställda som blir sjukskrivna. Nu kan man konstatera att det faktiskt kostar ännu mer, vilket sätter ljus på att det är viktigt att försöka förhindra och förebygga sjukskrivningar så gott man kan genom en bra arbetsmiljö och åtgärder i rätt tid, säger Lars Bernfort.
Krister Zeidler
Mer om Sjukfrånvaro
-
Perfektionism får oss att prestera sämre
Psykisk hälsa • Andelen unga som ställer orimligt höga krav på sig själva har ökat de senaste 10–20 åren, visar psykologisk forskning. Den som lider av perfektionism riskerar både att bli utbränd och att prestera sämre på jobbet.
-
"All arbetstidsförkortning måste finansieras"
Arbetstid • Sextimmarsdagar, fyradagarsveckor eller längre semester? Arbetstidsförkortning är på allas läppar just nu. Men förutsättningarna ser väldigt olika ut inom olika branscher.
-
Lindrig covid kan ge långvariga besvär
Rehabilitering • Även de som haft covid, men inte varit så sjuka att de behövt sjukhusvård, kan drabbas av långvariga och svåra konsekvenser som drabbar såväl arbetsliv som sociala sammanhang, visar forskning.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Många risker vid lövblåsning
Arbetssjukdomar • Många fastighetsbolag använder lövblåsare för att få bort grus, damm och löv. Men användningen är inte riskfri.
-
Så ska montering av solceller bli säkrare
Säkerhet • Fack och arbetsgivare jobbar nu tillsammans för att öka säkerheten för dem som monterar solceller, ett arbete som innebär många risker.
-
Yrkes-SM firar 20 år
Unga • Till Yrkes-SM som går av stapeln i Karlstad förväntas runt 30 000 besökare. Arrangörerna hoppas att fler ungdomar som söker till gymnasiet ska välja en yrkesutbildning. I många branscher är rekryteringsbehovet skriande stort, säger Pontus Slättman, ansvarig för tävlingen.