”Arbetet ska tillföra något positivt till människors hälsa”

Nader Ahmadi räknar med att rivstarta arbetet efter sommaren.

– Det är lite av min ledarstil. Jag vill leverera, och leverera snabbt. Jag hoppas att vi ska ha en del preliminära resultat mot slutet av året.

Det blev ett tomrum efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, som Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer att fylla, anser han.

– Det uppstod en lucka, ett vakuum, där de här frågorna inte har behandlats på ett systematiskt och bra sätt. Arbetsmarknadens parter, och även politiken, frågar efter kunskap om arbetsmiljö.

I många fall finns den här kunskapen redan, men det svårt att få en bild av den, fortsätter han. Helhetsgreppet saknas. Nu ska kunskapen samlas och göras tillgänglig på ett enkelt sätt.

Till skillnad mot Arbetslivsinstitutet ska den nya myndigheten inte själv initiera forskning.

– Vi ska vara mycket lyhörda och lyssna på arbetsmarknadens parter, och på forskarvärlden, och utgå från vad de tycker är viktiga frågor, säger Nader Ahmadi. Vi har också i uppdrag att analysera och stimulera till forskning, eller ge anslag på områden där det finns kunskapsluckor.

Ett första uppdrag från regeringen är att ta fram kunskap om framtidens arbetsliv. Det handlar bland annat om att analysera hur arbetsmiljön påverkas av globalisering och teknikutveckling.

– Omvälvande förändringar har skett, och sker dagligen. Nya jobb skapas, gamla försvinner. Nya arbetsplatser och arbetsformer dyker upp. Det kräver att man tittar på arbetsmiljön. Vad betyder en god arbetsmiljö i framtidens arbetsliv? Jag är väldigt glad att vi har fått ett så spännande uppdrag.

Det internationella perspektivet kommer att vara centralt i myndighetens arbete. Nader Ahmadi har haft ett flertal internationella uppdrag, för bland annat Unicef och Sida. Själv säger han att han har "ett kosmopolitiskt hjärta".

– Arbetsmiljöfrågorna är internationella. Vi är ingen isolerad ö, och vi är inte bäst. Vi måste lära oss och inspireras av andra.

Frågor som rör hälsofrämjande arbetsliv ligger Nader Ahmadi varmt om hjärtat. Han var med och byggde upp profilen Hälsa och arbetsliv vid Högskolan i Gävle för ett tiotal år sedan.

Att förebygga olycksfall och ohälsa är grundläggande. Men det är också viktigt – och roligt – att titta på positiva faktorer i arbetslivet, som bidrar till hälsa, tycker han.

– När man går hem från jobbet på kvällen ska man i princip ha bättre hälsa, man ska må bättre psykiskt än före arbetsdagen. Det perspektivet har vi hittills inte lagt tillräckligt med kraft på. Det har varit som: Okej, vi är glada att vi inte dör eller blir sjuka på jobbet. Det vill jag vända på. Arbetet ska tillföra något positivt till människors hälsa, säger han.

Nader Ahmadis egen väg till arbetslivs- och arbetsmiljöfrågorna gick via ett stort intresse för frågor om social välfärd. Hans avhandling 1995 handlade om synen på individen inom iranskt islamiskt tänkande.

– Arbetsliv, arbetsmiljö och sociala frågor är oskiljbara, eftersom arbetslivet utgör en väldigt stor del av våra liv.Själv är jag till exempel i tjänst nästan tolv timmar per dag. Hela mitt personliga välmående är beroende av hur arbetslivet ser ut. 

När Nader Ahmadi får frågan om vad han är mest nöjd med från sin yrkesbana hittills, rör svaret inte arbetslivsfrågor. Det handlar i stället om att ha kunnat bidra till en förändrad syn på barndom och barns behov, främst i tidigare socialistiska stater. För cirka tjugo år sedan arbetade han inom ett Unicef-program för att skapa alternativ till barnhem, när barn omhändertas för att föräldrarna inte kan ta hand om dem.

Vid ett besök i Vietnam nyligen fick han veta att en stor del av hans förslag har blivit verklighet.

– Det är något jag är glad över, säger Nader Ahmadi. Det värmer att veta att mitt arbete har gjort ett avtryck.