
25 år med Arbetsliv
Publicerat 14 december 2018
När det första numret av Arbetsliv såg dagens ljus år år 1993 fanns varken e-post eller smarta telefoner. Men trots att arbetslivet förändrats mycket på 25 år är många av arbetsmiljöfrågorna som diskuterades då fortfarande aktuella.
Tanken med den nystartade tidningen var att nå skyddsombud och chefer direkt med arbetsmiljönyheter och reportage. Tidigare fanns nyhetsbrevet Meddelandet som skickades ut som ett cirkulär med en hel arbetsplats som mottagare.
När det första numret av Arbetsliv kom 1993 var Sverige inne i en djup ekonomisk kris med stor arbetslöshet. Ett viktigt syfte med tidningen var att inte bara skildra problem i arbetslivet utan även visa på lösningar. En målsättning som Arbetsliv fortfarande jobbar efter.
– Vi ville sprida goda exempel och skildra hur man jobbar praktiskt med arbetsmiljön ute på företagen. Eftersom vi gjorde temanummer om olika ämnen var det ofta så att ett företag eller ett förbund beställde flera exemplar av tidningen för att använda internt eller i utbildningssyfte, säger Andreas Alskog som var chefredaktör mellan åren 1993–2008.
Ett tema i ett av de första numren var elöverkänslighet som var en stor fråga på 1980- och 90-talet i Sverige. Temanumret innehöll bland annat en intervju med en konstruktör på ett företag där en majoritet av de anställda blivit elöverkänsliga. Om konstruktören skriver Arbetslivs reporter Börje Nenzén:
"Klockan 09.45 kliver han in i sitt elsanerade och inkapslade arbetsrum. Han mår inte bra. Gatljusen var irriterande nog fortfarande tända när han lämnar hemmet. Trots att taxins dator var avstängd svider det i skinnet över hela kroppen, kläderna känns obehagliga och han darrar invärtes. Han är svårt överkänslig mot el."
Men långt ifrån alla teman i de första numren av Arbetsliv bär så tydliga tidsmarkörer som det om elöverkänslighet. Flexkontor och distansarbete är exempel på ämnen som fanns i de första numren och som Arbetsliv fortfarande bevakar. Anställda på Ericsson Business Networks intervjuas om alla fördelar med att kunna jobba på distans (mer tid med barnen, slippa pendling till jobbet) men uttrycker även oro för att sammanhållningen på jobbet blir sämre när fler jobbar hemma.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsmiljöarbete
-
Drevet går – men vi jobbar på
Arbetsmiljöarbete • Att hamna i ett mediedrev kan vara tufft. Värst är det för dem som står mitt i. Men hur är det för alla de som måste jobba på som vanligt när det stormar kring deras arbetsgivare och hur stöttar man dem?
-
De satsar på utbildning på arbetstid
Kompetens • Många företag erbjuder sina anställda kompetensutveckling. Men att hitta tid till det kan vara en utmaning. På företaget Miljödata har man avsatt en dag i månaden då medarbetarna får vidareutbilda sig.
-
Så lyckas ni med arbetsmiljöpolicyn
Arbetsmiljöarbete • Nästan 4 av 10 anställda är osäkra på om det finns en arbetsmiljöpolicy på arbetsplatsen trots att alla företag ska ha en sådan.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Drevet går – men vi jobbar på
Arbetsmiljöarbete • Att hamna i ett mediedrev kan vara tufft. Värst är det för dem som står mitt i. Men hur är det för alla de som måste jobba på som vanligt när det stormar kring deras arbetsgivare och hur stöttar man dem?
-
De valde att återgå till kontoret
Distansarbete • Fastighetsbolaget Castellum som testade permanent flexibilitet under pandemin har återgått till att ha kontoret som bas.
-
Många skadar sig på sommarjobbet
Introduktion • Nära 1 500 ungdomar råkade ut för olyckor på sommarjobbet förra året. Det visar siffror från Arbetsmiljöverket.