Uttalsträning hjälper nya svenskar på jobbet

Startpunkten var ett konkret problem, säger Jakob Svärd, som driver flera småföretag. Ett av dem behövde rekrytera en ekonom. Den bästa kandidaten hade examen från både Turkiet och Sverige. Haken var att hennes talade svenska var svår att förstå. Även om hon kunde grammatiken och hade ett bra ordförråd, skulle hon ha svårt att kommunicera med medarbetarna om krångligheter i deras lönebesked till exempel.

– Vi valde att anställa henne ändå och tänkte att hon kunde gå en kurs i uttal. Men vi insåg snart att det inte fanns någon organisation som jobbade med detta, säger han.

Lösningen blev att anlita logopeder från Scenskolan i Malmö. Resultatet blev lyckat och Jakob Svärd och kollegan Michel Massadakis beslöt att försöka fylla den lucka de hade upptäckt – att erbjuda grupputbildning i uttal och kommunikation på svenska. Kurserna leds av en logoped, trots att det inte handlar om medicinska talsvårigheter utan om brist på träning. Namnet Självbildarna valde de med tanken att utbildningen skulle kunna bidra till att återupprätta självbilder som stukats av utanförskap och påtvingad passivitet.

– Vi vill förändra världen och Sverige, lite naivt, säger Jakob Svärd. Vi vill också visa att det finns en ny ekonomi i invandring om man väljer att se möjligheter och inte bara problem.

Han menar att många som har läst SFI, svenska för invandrare, inte har fått öva sitt uttal. Det gör det extra svårt, både att få jobb och på arbetsplatserna.

– Vården har till exempel fått ett enormt tillskott av kompetens i bristyrken genom flyktingar och invandrare. Samtidigt är språkförbistringen oerhört stor, både i förhållande till patienter och mellan arbetskamrater. Vi ser fantastiska skillnader för dem som har gått utbildningen. En arabisktalande läkare sa: Nu har de äntligen slutat säga 'vad sa du' på jobbet.

Än så länge består utvärderingen endast av kursdeltagarnas omdömen, men planen är att utbildningen även ska valideras på vetenskaplig grund.

På sikt hoppas Jakob Svärd att arbetsförmedlingen ska köpa utbildningen till arbetssökande som behöver förbättra sitt uttal. Men hittills har de flesta kursdeltagare kommit från företag och organisationer. Arbetsgivarna har stått för kostnaden. Ren kompetensutveckling, anser han, och även ett sätt att bygga lojalitet med arbetsplatsen.

Det handlar inte om att alla ska lära sig "rikssvenska", utan om att kommunikationen ska fungera så bra som möjligt, betonar han. På samma sätt som chefer erbjuder ledarskapsutbildning eller programmeringskurser bör de kunna föreslå uttalsutbildning för att en anställd exempelvis ska kunna klara kundkontakter bättre, eller kanske avancera.

– Man ska naturligtvis inte tvinga någon. Men jag skulle säga att det är diskriminering att låtsas som att problemen inte finns, säger Jakob Svärd.

Många duktiga människor blir bortvalda då de söker jobb därför att deras talade svenska är för svag, fortsätter han. För rekryteraren känns det ofta enklast att välja någon som pratar bra svenska. Hans bild är att uttalet spelar större roll än korrekt grammatik i kommunikationen med personer som har svenska som modersmål.

– Om du talar svenska med en helt annan betoning och satsmelodi, så ligger jag hela tiden två-tre sekunder efter. Det tar tid att processa och tänka efter vad det är du säger. Det orkar du inte som kollega, fem dagar i veckan, åtta timmar om dagen. Då väljer man hellre bort kommunikationen och det förlorar alla på.