Enkla anpassningar kan göra stor skillnad

Forskarna Maria Norstedt och Per Germundsson vid Malmö universitet har på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak gått igenom både svenska och internationella studier och sammanställningen visar på en rad utmaningar i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. Brist på flexibilitet och anpassningar är några.

Foto: Kristian Körner

– Det är en vanlig föreställning att alla med en typ av funktionsnedsättning behöver samma sak, fast vi vet att det inte alls är så. Vi ser i studierna att det inte finns en modell som passar alla. En annan missuppfattning är att det är dyrt att göra anpassningar, säger Maria Norstedt, docent vid institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet.

Kan vara enkla anpassningar

För en inkluderande och väl fungerande arbetsmiljö krävs att individens behov och förutsättningar sätts i centrum och att åtgärder inte utgår från funktionsnedsättningen i sig, utan från det individen behöver för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Det kan till exempel handla om flexibilitet när det gäller arbetsuppgifter och arbetstider.

–De är faktorer som gäller generellt för att skapa en god arbetsmiljö, men man kan behöva ge det en annan innebörd när man pratar om personer med funktionsnedsättning. Det kan röra sig om ganska enkla anpassningar.

Bemötande från ledning och arbetsgruppen spelar också en stor roll. Stöd från kollegor och en kultur som tillåter öppenhet och samarbete bidrar till en inkluderande arbetsmiljö. Det är också viktigt att känna sig delaktig och få erkännande för det arbete man gör. Cheferna spelar en viktig roll för att skapa detta.

–Flera studier visar att ledningen måste vara aktiv och visa att det finns plats för personer med funktionsnedsättning. För ledningens inställning sipprar ned till de anställda.

I studierna går det även att se en viss inlåsningseffekt. Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att ta sig vidare till andra roller, inom den egna arbetsplatsen men också att byta jobb.

–Det är en studie som pekade på detta och det är något som är viktigt att studera vidare.

Fler berörs när levnadslängden ökar

I sin genomgång överraskades forskarna över att det fanns få svenska studier. Det tror Maria Norstedt beror på att arbetslösheten är högre bland personer med funktionsnedsättning och att det därmed blivit mer fokus på hur gruppen ska få arbete än hur de upplever sin arbetsmiljö.

–Generellt sett satsas för lite på forskning om funktionsnedsättning. Det är konstigt för vi lever längre och fler av oss kommer att leva med någon typ av funktionsnedsättning.

Det saknas även studier som löper över längre tid.

–Vi behöver studier som följer en längre tid för att se vad som händer över tid om man får anpassning och stöd. Hur utvecklas möjligheterna?

Tanken är att sammanställningen ska bli ett användbart underlag för bland annat arbetsgivare, HR och fackliga organisationer.

–Ett första steg är att våga anställa personer med funktionsnedsättning och skaffa sig den kunskap som behövs. Studierna visar att arbetsgivare som har tidigare erfarenhet är mer positiva.