Asperger en tillgång på jobbet
Publicerat 10 juni 2016
Jonas Johansson levde ovetandes om sin Asperger. Först när han var 38 år ramlade polletten ner och han fick en förklaring till de svårigheter han tidigare haft. Till skillnad från många andra med samma neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har han i dag en anställning och en införstådd chef.
Jobbet på profilproduktsföretaget VSOP i Örebro är utifrån sett ingen idealisk arbetsplats för en person med Aspergers syndrom i och med det höga tempot.
– Det kan bli ganska stressigt stundtals. För många andra med min diagnos skulle inte det här jobbet passa så bra, säger Jonas Johansson.
Medan de flesta kollegor arbetar med sälj sköter Jonas Johansson produktionen. Han anpassar loggor för tryck på arbetskläder samt sköter ett flertal webbshoppar. Arbetsuppgifterna kräver specialkunskaper i olika program, som han är ensam om att behärska. Kundkontakterna sköter dock andra. Alla kan inte vara bra på allt.
Aspergers syndrom ingår sedan en tid i den bredare diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD), en form av medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det innebär att man har svårt att förstå nyanser i sociala koder, men däremot inte att man har bristande empati, som en del felaktigt tror. Överkänslighet för olika sinnesintryck som ljud och ljus, men också stress ingår nästan alltid.
– Jag blir ofta mentalt trött efter en arbetsdag med mycket kontakt med andra människor och mycket att göra. Jag behöver tid för att bearbeta alla intryck och för att kunna återhämta mig, säger han.
Trots arbetsbelastningen som stundtals är hög trivs han mycket bra med sina arbetsuppgifter och kollegor.
– Det är väldigt högt i tak här. Och jag fungerar bra när jag känner att både kunder och kollegor är beroende av att jag genomför arbetsuppgifterna på en gång. Jag är också noggrann och bra på att korrekturläsa, men jag kan faktiskt inte veta om det har med min Asperger att göra eller om jag skulle ha varit bra på det ändå, säger han.
Jonas Johansson har inte alltid haft det så lätt på sina arbetsplatser. Egentligen hade han tänkt börja forska efter högskolestudierna på språkteknologiprogrammet, men gick bet redan under tiden som han jobbade som lärarassistent.
– Det var energikrävande att hålla lektioner och prata inför en klass, säger han.
Det var också jobbigt med planeringen. Avsaknad av tydliga rutiner gjorde att han hade svårt att få struktur i tillvaron och han blev tvungen att sluta. Men några nya jobb sökte han inte. I stället jobbade han en del åt sin pappa. Han visste inte varför han hade så stora problem med att passa in eller komma till skott med alla de planer som han hade.
Till slut var det tydligt att han var deprimerad. Det var i samband med att han sökte vård för sin depression som det uppdagades att han hade diagnosen Aspergers syndrom. Då var han var 38 år gammal.
– Att få diagnosen kändes på sätt och vis som en lättnad för mig, eftersom jag förstod varför jag hade haft sådana svårigheter, säger han.
Nu har det gått åtta år sedan han fick diagnosen och på senare tid har han också lärt känna andra med samma diagnos. Först tänkte han att han bara hade en lätt form av aspergers men med tiden har han förstått att hans problem är ganska genomsnittliga för dem som har fått diagnosen.
Efter en tid av arbetsträning via Arbetsförmedlingen fick han en anställning vid ett företag som tyvärr gick i konkurs några år senare. Men eftersom han under de här åren hade arbetat upp ett bra samarbete med en nära kollega, som snabbt rekryterades över till en annan firma i samband med konkursen, skulle det inte dröja länge innan han också plockades upp av samma företag. Kollegan hade bett den nya chefen att också ”ta med” Jonas Johansson.
Nu 1,5 år senare kan hans nya chef Jonas Gullberg konstatera att det var en bra rekrytering. Inte för att han hade haft några tveksamheter att anställa honom. Han hade ju bra referenser. Men han undrade lite över om det skulle innebära något extra ansvar.
– Jag tror att rädsla över ansvaret och ren okunskap kan göra att många arbetsgivare drar sig från att anställa personer med Aspergers syndrom, säger Jonas Gullberg.
Att en av hans nya medarbetare redan hade jobbat nära Jonas Johansson hjälpte säkert.
– Det var nog också bra att jag kände till funktionsnedsättningen, eftersom det innebär en del rutiner som han är ensam om att ha, säger han.
Att han jobbar hemma på onsdagar är kopplat till funktionsnedsättningen.
– Jonas vill ha onsdagar som sin frizon, han behöver den tiden hemma. De övriga medarbetarna har inte den förmånen, säger han.
För att undvika frågor om varför ingen annan får jobba hemifrån en dag i veckan valde Jonas Gullberg att informera personalgruppen om Jonas Johanssons funktionsnedsättning.
– Då förstår de andra varför han har en frihet att kunna åka ifrån. De dagar han är här så bidrar han som vem som helst. Och han är väldigt omtyckt i gruppen, säger han.
Efter att ha arbetat tillsammans en tid kan Jonas Gullberg konstatera att det finns en hel del fördelar med att anställa en person med Aspergers syndrom.
– Jonas är väldigt duktig på det han gör och jag tror att hans funktionsnedsättning gör det lättare för honom att koncentrera sig och fokusera på sina arbetsuppgifter, säger han.
I backspegeln kan Jonas Gullberg känna sig något självkritisk kring varför han inte har haft något samtal om Aspergerdiagnosen med Jonas Johansson för att lära sig mer.
– Att ha ett extra medarbetarsamtal två gånger om året i stället för en tror jag kan vara bra, säger han.
Att ha medarbetare med olika kvaliteter, kunskaper och bakgrund brukar göra arbetsplatser mer dynamiska. Trots detta är det många som är rädda för det annorlunda. Och faktum är att många med Asperger inte har jobb. Detta vill Serena Hasselblad, som leder Autistiskt initiativ råda bot på. Projektet Autistiskt initiativ, som startade för snart två år sedan är ett unikt projekt initierat av Organiserade Aspergare. Serena Hasselblad, som själv har diagnosen, håller kurser för personer med Asperger eller ”högfungerande autister” som är den nya men inte lika kända benämningen på diagnosen sedan den numera ingår i den bredare diagnosen Autism Spectrum Disorder.
Syftet med kurserna är att förbereda vuxna autister för arbetslivet.
– Kursdeltagarna får lära sig stresshantering men också hitta sina egna autistiska färdigheter. Många känner inte till att de kan ha särskilda färdigheter kopplade till autismen, som noggrannhet, bra detaljseende, välutvecklat bildseende samt en stor kreativitet och en förmåga att tänka utanför ramarna, säger Serena Hasselblad.
Att identifiera dessa färdigheter för att sedan kunna plocka fram dem är någonting som kursdeltagarna får öva på. Än så länge är det främst högfungerande personer med högfungerande autism i Örebro med omnejd som går dessa kurser. Men Autistiskt Initiativ har fått förfrågan om ett liknande projekt i Stockholm.
– Vi har också tagit fram en seminarieserie för företag. Syftet är att sätta igång en process på en arbetsplats, för att öka förståelsen för ett autistiskt sätt att tänka och fungera så att vi kan förstå varandra bättre från bägge håll, säger hon.
Som arbetsgivare till en person med Asperger är det viktigt att ta reda på den personens behov av struktur, menar hon.
– Det är viktigt att känna till att personer med Asperger ofta behöver tydliga arbetsuppgifter, tydlig kommunikation och återkoppling. Vi Aspergare är dåliga på att intuitivt förstå hur andra tänker att vi ska göra, säger hon.
Inom it-sektorn arbetar redan många med Asperger.
– Där har man sett att det finns en lojalitet bland autisterna. Många med autism är väldigt intresserade av sitt arbete. Man brukar helt enkelt få ha kvar sina medarbetare, säger hon.
En välfungerande arbetsplats, med bra arbetsmiljö vinner alla på i längden. För en person med Asperger är det ännu viktigare för att må bra eftersom man har en ökad känslighet för just stress och förändringar. Vi vet alla att det är bra med en dynamik mellan medarbetare och därför kan personer med Asperger vara en tillgång på en arbetsplats.
– Vi brukar säga att autister har en ”kvalitetsgen”, vi är ofta väldigt kvalitetsmedvetna och vi har en kreativitet. Vi har också ett väldigt bra detaljseende och upptäcker små detaljer som andra inte ser, säger hon.
Trots att allt fler får en diagnos är det enligt Serena Hasselblad tyvärr inte så enkelt att den här formen av olikhet accepteras bättre på arbetsplatser i dag. Tvärtom är det många arbetsgivare som kräver att du ska kunna lite av varje, vilket inte brukar passa så bra för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Att få jobb är svårt. Säger du ”jo, jag är autistisk”, så vet de flesta chefer inte vad det innebär. Då är det enklaste att inte anställa även om det kan vara en otrolig vinst och fördel att anställa den här personen, säger hon.
Enligt henne är det inte fullt så enkelt att hon rekommenderar alla med en diagnos att vara öppna med det i en anställningsintervju.
– Jag själv skulle satsa stenhårt på att lära känna mig själv för att sedan beskriva tydligt vad jag är bra på och vad jag behöver i stället för att lyfta fram själva diagnosen. Risken är att man inte blir förstådd då, säger hon.
Till dig med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Arbetet är förhoppningsvis en möjlighet att göra något meningsfullt och roligt som ger en utmaningar och möjlighet att utvecklas.
Samtidigt kan arbete och studier vara sammankopplade med stress och dåliga erfarenheter. Dålig anpassning eller bristande kunskap hos chefer eller kollegor har gjort att man inte har kommit till sin rätt eller inte trivts. Många har också erfarenhet av att inte ha fått chansen att arbeta och av hur tufft det kan vara att komma in på arbetsmarknaden.
Bygga upp rutiner och hållpunkter
Det kan vara bra att bygga dagen runt rutiner som att ha fasta tider för lunch, pauser eller vissa arbetsuppgifter. Det kanske är extra viktigt om man har ett arbete där man får planera dagen ganska mycket själv. Det finns olika hjälpmedel för att hålla koll på tiden, ett uppskattat sådant är timstocken, men det finns även olika påminnelse- och alarmfunktioner.
Involvera och ta stöd från andra
Att involvera och ta stöd från andra kan göra det lättare att hålla fokus. Det kan också vara bra att ha någon som kan hjälpa till att stämma av att man har förstått arbetsuppgiften och som kan motivera och peppa. Den personen kan vara en mentor, kollega eller arbetsledare.
Deadlines och belöningar
Att bryta ner saker i mindre delar kan vara ett sätt att öka motivationen och minska motståndet att komma igång med saker. Det kan vara lättare att hålla fokus på uppgiften om man vet att man får ta en kort paus när den är klar.
Strukturera upp
Beroende på hur ens arbete eller studiesituation ser ut är behoven olika av att skapa struktur. En del gillar att tydliggöra strukturen genom att exempelvis använda sig av olika färger. Listor och anteckningar kan man skriva både för hand och i olika mobilappar och program på datorn.
Att göra-lista
Att göra-listan kan vara ett bra sätt att få överblick över vad som behöver göras och man ser också att man kan pricka av saker. Om det är stora uppgifter kan man bryta ner dem i delmål som går snabbare att klara av. Det kan också vara en bra idé att skatta ungefär hur lång tid varje uppgift ska ta.
Skärma av
Om man är känslig för ljud, ljus och andra intryck kan man skärma av på olika sätt. Det finns olika hjälpmedel i form av skärmar, öronproppar och hörlurar som man antingen kan få förskrivna från en arbetsterapeut eller be sin arbetsgivare att köpa in. Om man inte har ett eget rum kanske det finns möjlighet att sitta enskilt för vissa arbetsuppgifter som kräver extra koncentration. För en del fungerar det bra att lyssna på musik och på så sätt stänga ute buller och ljud som stör.
Pausa!
Det kan vara skönt att gå ut och ta lite frisk luft eller en promenad under lunchen för att få energi som gör att man orkar med resten av dagen. Även bokstavligt behöver man fylla på med energi. Det är lätt att glömma eller prioritera bort att äta lunch eller eftermiddagsfika när man är stressad, men att äta regelbundet gör att man orkar mer.
Tid för återhämtning
En avgörande punkt för många är att ha möjlighet till återhämtning och att ladda om. För en del fungerar det bra att ta en kort powernap när man kommer hem från jobbet. Det kan också vara bra att få till rutiner med att träna eller göra fritidsaktiviteter som ger energi.
Har gjort-lista
Ibland känns det som att den där att göra-listan bara växer och fylls på. Då kan det vara bra att också göra en Har gjort-lista, där man skriver upp allt det man gjort. Så även om Att göra-listan växer, kan man i slutet av dagen eller veckan se och påminnas om att man har gjort en massa saker.
Källa: Riksförbundet Attention
Till chefen
Ramar och tydlighet: Var tydlig med instruktioner, arbetsfördelning och prioriteringar så att din medarbetare vet vad du förväntar dig.
Krav: För att medarbetaren ska utvecklas professionellt bör du våga ställa krav med tydliga förväntningar, på rätt nivå förstås.
Handledare: Utse gärna en kontaktperson som kan svara på frågor i vardagen vad gäller sociala koder och arbetsuppgifter.
Uppföljningar: Boka in regelbundna uppföljningsmöten för funderingar eller bestäm regler för hur och när man kan ställa frågor. Uttrycket ”inga frågor är dumma frågor” kan missförstås.
Kroppsspråk: Haka inte upp dig på kroppsspråk – lyssna i stället på vad som sägs.
Arbetssätt: Haka inte upp dig på tillvägagångssätt, fokusera på resultatet i stället.
Källa: ”Med Asperger på jobbet”, en handbok som går att beställa av Attention.
Maja Lundbäck
Mer om Mångfald
-
Så jobbar Svevia mot machobeteenden
Arbetsmiljöarbete • Sedan tre år tillbaka tar det statliga bolaget Svevia krafttag mot machobeteenden för att skapa en mer inkluderande arbetsmiljö. Ett arbete som gett konkreta resultat.
-
Språkträningen pågår hela arbetsdagen
Kompetens • Sedan äldreboendet Ametisten började jobba aktivt med språkombud och språkkaféer tycker medarbetarna att det har blivit roligare att gå till jobbet. Och de boende och deras anhöriga får en högre kvalitet på vården.
-
Språkträning på städföretaget ökade trivseln
Chef • Gerda Söderman, servicechef på ISS Facility Service, har genomfört en stor satsning på att öka sina medarbetares kunskap i svenska språket.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Mobilförbud blev merarbete för lärarna
Arbetsmiljöarbete • Mobilförbud i skolan har flera positiva effekter men innebär också ytterligare en arbetsuppgift som läggs på en redan överbelastad lärarkår enligt högstadieläraren och huvudskyddsombudet Madeleine Wallin.
-
Få företag har strategier för att behålla äldre
Äldre • Vi behöver arbeta längre upp i åldern, trots det är det få chefer som har strategier det. Två viktiga insatser är att visa uppskattning för en äldre medarbetare eller anpassa arbetsuppgifter så att kroppen håller.
-
Fler använder AI i jobbet
AI • Fler använder AI i jobbet, enligt rapporten ”Svenskarna och internet” som släpptes nyligen. Att sammanfatta rapporter och felsöka programkod är några vanliga sätt att använda AI i sin yrkesroll.