Kritik mot hållbarhetslag

I dag är det helt frivilligt för de flesta företag att rapportera om hållbarhet och mångfaldsarbete. Många stora börsbolag upprättar sedan flera år hållbarhetsrapporter. De berörs inte särskilt mycket av den nya lagen som börjar gälla 1 juli och som bygger på ett EU-direktiv. Enligt det aktuella lagförslaget kommer cirka 2 000 svenska företag att behöva lämna hållbarhetsuppgifter.

– Svenskt Näringsliv har varit kritiska mot att utöka kravet på hållbarhetsrapportering till fler företag än de som omfattas av EU-direktivets krav. Det förslag som kom från Justitiedepartementet i december 2014 byggde på en konsekvensanalys med bristande kvalitet. Bland annat underskattades kostnaderna för att upprätta hållbarhetsrapporter kraftigt, säger Sofia Bildstein-Hagberg, expert på finansiell rapportering vid Svenskt Näringsliv.

Det nya lagförslaget innehåller främst två komponenter – krav på redovisning av ickefinansiell information och redogörelse av bolagets mångfaldspolicy. Målet är att de delarna ska tas på lika stort allvar, vara lika formaliserade och användas internt på företagen på samma sätt som den finansiella rapporteringen.

– Mindre företag som inte lämnar den information om hållbarhet som direktivet kräver har i regel skäl för det, även om vissa upplysningar lämnas redan i dag i förvaltningsberättelsen. Intresset för ett onoterat företags årsredovisning är ofta begränsat. För dessa företag kan det nya rapporteringskravet vara resurskrävande och administrativt betungande, säger Sofia Bildstein-Hagberg.

Svenskt Näringsliv anser att den nya lagen inte är anpassad för icke vinstdrivande verksamheter som ideella organisationer, och att det finns alternativ till att införa lagstiftningen.

– Hållbarhetsrapportering på frivillig basis har fungerat utmärkt hittills. Svenska investerare säger att de är nöjda med den information om miljö- och personalfrågor som de stora börsföretagen lämnar idag. Vi har haft en positiv utveckling i Sverige som på många sett är ett föregångsland på hållbarhetsområdet.

– Att låta efterfrågan på information och frivilliga ramverk som Global Reporting Initiative styra utvecklingen snarare än lagstiftning gör att företag får större möjlighet att utveckla sin rapportering på ett sätt som passar deras verksamhet och intressentgrupper, säger Sofia Bildstein-Hagberg.