Regelbundna hälsokontroller ger effekt

Forskarna har studerat över 100 000 personer som gjort så kallade hälsoprofilbedömningar via sina arbetsgivare. Undersökningarna omfattar bland annat kondition, blodtryck, levnadsvanor och hur deltagarna själva upplever sin hälsa. Efteråt får medarbetaren ett samtal med en hälsocoach och arbetsgivaren får en sammanställning på gruppnivå.

Upprepning gav tydliga effekter

När forskarna följde deltagarna i upp till fem år såg de att hälsan generellt försämrades över tid; deltagarna motionerade mindre, mådde sämre och gick upp i vikt.

Men bilden såg annorlunda ut för dem som gjort minst tre hälsokontroller. I den gruppen skattade deltagarna sin hälsa högre, tränade mer och gick upp mindre i vikt än övriga.

– Resultatet ligger i linje med tidigare beteendeforskning som visar att enstaka insatser eller samtal sällan ger bestående effekter. Uppföljning behövs för att skapa förutsättningar för hållbara förändringar, säger Elin Ekblom Bak, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, och projektledare för forskningsprogrammet ”Work together”, där studien ingår.

Vissa grupper behöver mer stöd

Studien visar också skillnader mellan olika grupper. Yngre personer gick upp i vikt snabbare än äldre. Personer med högre utbildning hade lättare att behålla sina träningsvanor än de med lägre utbildning.

– Det kan indikera att vissa grupper behöver mer stöd än andra för att lyckas med långsiktiga livsstilsförändringar, säger Elin Ekblom Bak.

Det som gör studien unik är att forskarna har följt samma personer över tid och utgått från hälsokontroller som genomförts på ett likartat sätt. I många tidigare studier har man, enligt Elin Ekblom Bak, i stället slagit ihop olika typer av hälsokontroller med varierande upplägg, ofta genomförda vid enstaka tillfällen, vilket gör resultaten svårare att jämföra.

Fokus på vanor – inte sjukdomar

Hälsoprofilbedömningen används sedan länge inom företagshälsovården. Syftet är inte att upptäcka sjukdomar, utan att fånga upp riskfaktorer och levnadsvanor som påverkar hälsan på sikt. Efter undersökningen får medarbetaren personliga råd, samtidigt som arbetsgivaren får en sammanställd återkoppling på gruppnivå. Det gör det möjligt att planera riktade insatser för att stärka medarbetarnas hälsa.

Just kontinuiteten och det långsiktiga arbetet är centralt, betonar Ekblom Bak.

– Att medarbetarna är friska och produktiva är en av arbetsplatsens största resurser. Genom återkommande hälsoundersökningar får arbetsgivaren en tydlig bild av hur medarbetarna mår och vilka insatser som behövs. Den kunskapen är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.