Forskarens tips för att bibehålla goda vanor

– De flesta människor klarar av att göra en positiv livsstilsförändring under begränsad tid, men det riktigt intressanta är varför vissa personer förmår hålla i dessa förändringar. Vilka är framgångsfaktorerna här? Finns det något som är typiskt för dessa personers sätt att tänka och agera när det kommer till att genomföra det de vill? Det var det jag ville undersöka, säger Frida Skarin, psykolog och forskare vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

Foto: Charlotte Valleskog

I en av delstudierna i avhandlingen ”Positive change for wellbeing: Maintained intervention-induced behaviors and healthier lifestyles” följde hon ett antal individer som deltog i ett tre månader långt viktminskningsprogram där det ingick både kostråd och fysisk aktivitet. Hon intervjuade deltagarna individuellt både i samband med programmet och efter sex månader.

– De som lyckades hade det gemensamt att de hittat aktiviteter och beteenden som kändes givande i sig och inte bara var medel för att uppnå ett visst viktmål. Visst, de var glada över att se tydliga fysiska resultat men minst lika glada över de nya beteenden som tagit dem dit. De kunde säga saker som: ”Det känns så skönt att ha börjat cykla till jobbet, jag kanske blir lite trött i benen, men jag mår så bra, känner mig så energifylld.”

Fokusera inte blint på resultatet

För det gäller att inte stirra sig blind på ett visst resultat för att få till en positiv beteendeförändring som håller på sikt och blir en del av de vardagliga rutinerna. Om man bara fokuserar på resultatet är risken att man tröttnar redan innan man når sitt mål. Och när man uppnått det, varför fortsätta?

– Syftet är att hitta beteenden som får oss att fortsätta även om och när vi når mållinjen. Om det bara är press hela tiden och du ska träna sju dagar i veckan och enbart äta salladsblad kommer du inte tycka att det är roligt. Det gäller att hitta ett sunt förhållningssätt till kost och aktiviteter som passar just dig och fungerar i din vardag.

Och det var här som de deltagare som lyckades bibehålla sina goda vanor även efter ett halvår skiljde ut sig.

– Förutom en stark vilja till förändring hade de redan från början en väldigt tydlig plan för hur de skulle genomföra sin livsstilsförändring. En aktivitetsplan som också innefattade en egenanalys, av både sina mentala svagheter och styrkor. För motgångar kommer alltid, och då gäller det att ha självinsikt och veta hur vi ska möta dem.

Varför är det ofta så svårt att lyckas med att gå ner i vikt på lång sikt?

– För att det här med vikt är så oerhört komplext. I teorin är det enkelt: vi går ner i vikt om vi gör av med mer energi än vi konsumerar. Så ät mindre, rör på dig mer och du klarar det. I praktiken är det inte lika lätt. Jämför med att sluta röka, visst kan det vara jobbigt men vi behöver inte röka för att överleva. Mat däremot kan vi inte sluta stoppa i oss och det är därför ett ständigt pågående arbete att styra sin vikt, säger Frida Skarin.

Finns ingen mirakeldiet

Att det inte finns någon diet som funkar i längden för alla är uppenbart. Mat är ju så mycket mer än bara förnuft och nödvändig energi, det är ett sätt att umgås och uttrycka sig, handlar om kroppstyp, smak och intresse och fungerar som både lust och tröst. Att navigera bland allt detta innebär att vi måste göra otroligt många val varje dag för att hålla i gång en diet över tid.

– Inte minst den sociala biten kan vara knepig. Det är inte lätt att exempelvis sitta och äta specialkost på lunchen med kollegorna. Den som är överviktig blir än mer självmedveten om sin vikt och den som sticker ut i matväg får ofta höra att ens mat är extrem och konstig. Detta trots att det kanske är majoritetens onyttiga snabbmat som är extrem, men sådan är vår matkultur och vi beter oss i linje med den, säger Frida Skarin.