Hoppa till huvudinnehållet

Alexander Rozental, psykolog och forskare på Uppsala universitet, har nyligen startat ett forskningsprojekt med syftet att ta fram en självhjälpsprogram som ska förebygga återfall för patienter som tillfrisknat efter utmattningssyndrom.

Bild: Martina Holmberg

Psykisk hälsa

Ny forskning ska hjälpa utmattade

En tredjedel av de som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom trillar dit igen. Men trots den höga återfallsrisken och trots att utmattning är en av de vanligaste orsakerna till långa sjukskrivningar finns i dag ingen behandling som med säkerhet fungerar. Möt forskaren som vill stoppa utbrändhetsepidemin.

Den stressrelaterade ohälsan ökar på våra arbetsplatser och står för en stor del av de långa sjukskrivningarna. Under 2019 var 32 300 personer i Sverige sjukskrivna för utmattningssyndrom och kurvan har inte vänt sedan dess. Dessutom är det en diagnos med stor risk för återfall. Så många som en tredjedel av alla som varit sjukskrivna för psykisk ohälsa, där utmattningssyndrom ingår, faller tillbaka i sjukskrivning igen inom tre år. Men det är svårt att hitta en behandling som fungerar bra för alla drabbade eftersom det är en så heterogen diagnos med en patientgrupp som visar upp många olika symtom.

– Det ser väldigt olika ut för olika personer. En del har främst problem med extrem trötthet och kognitiva nedsättningar, andra har depressiva besvär, ångest och nedstämdhet som tydligaste symtom. Jag tror att den stora bredden av symtom är en av anledningarna till att dagens behandlingar inte fungerar så bra, säger Alexander Rozental, psykolog och forskare vid Uppsala universitet som nyligen startat ett forskningsprojekt vars syfte är att ta fram ett individbaserat självhjälpsprogram som ska förebygga återfall för patienter som tillfrisknat efter utmattningssyndrom.

En tredjedel bli sjuka igen

Det är svårt att säga exakt hur många som återfaller i sjukskrivning, eftersom statistiken från Försäkringskassan inte är så detaljerad att den specifika diagnosen går att ta ut. Däremot blir en tredjedel av de patienter som varit långvarigt sjukskrivna för psykisk ohälsa sjukskrivna på nytt inom tre år. Då ingår även depression och ångestsyndrom som är vanliga vid stressrelaterad ohälsa och utmattning, så man kan anta att återfallsfrekvensen för utmattningssyndrom är hög. Anledningen är inte helt glasklar, enligt Alexander Rozental. Men han har en teori:

– Dels kan det förstås bero på att sjukskrivningstal påverkas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ändrade villkor i sjukförsäkringssystemet. Sjukskrivningstalen förändras en hel del av vilka politiska vindar som blåser. En annan viktig aspekt är att personer som har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa har en helt annan typ av sårbarhet för förnyad sjukskrivning än till exempel vid sjukskrivning på grund av kroppsliga sjukdomar, som i större utsträckning är övergående.

Alexander Rozentals studie startade i januari 2022 och ska pågå i tre år. Den går ut på att ta fram ett internetbaserat, individuellt stödprogram med KBT-inriktning för att hjälpa personer som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom att inte återfalla. Internetbaserad KBT är en etablerad behandlingsform för depression, social ångest och paniksyndrom, men hittills har en sådan behandling för utmattningssyndrom saknats. Programmet som Alexander Rozental och hans forskargrupp ska ta fram är individbaserat, vilket också är nytt.

– Med en skräddarsydd del i programmet och specifika frågor och övningar som är anpassade till individen tror jag att vi kommer att få mycket bättre resultat än vid de behandlingar som finns i dag, säger han.

Stöd av psykolog online

Om utfallet blir positivt är tanken att programmet ska användas av personer som varit sjukskrivna i utmattningssyndrom och kommit tillbaka till jobbet på minst halvtid. Alexander Rozental hoppas även att de patientintervjuer som ingår i studien ska öka förståelsen för vilka behov dessa personer har och ge mer kunskap om riskerna för förnyad sjukskrivning.

Själva behandlingen går till så att patienten loggar in på en plattform online och får tillgång till ett material med olika specialanpassade övningar. När man gjort övningarna mejlas de till en psykolog som ger återkoppling och stöd via e-post.

– Precis som i vanlig KBT utför patienterna mycket av sin behandling i vardagen. Senare kan man även tänka sig att övningarna kompletteras med psykologstöd via videolänk, säger Alexander Rozental.

Internetbaserad psykologisk behandling brukar hålla på i cirka 8–12 veckor. Tanken med det nya stödprogrammet är att det ska pågå längre, med återkommande tillfällen för stöd av psykolog och återgång till programmets innehåll långt efter att man börjat jobba igen.

– Jag tror att denna nya behandlingsmetod kan hjälpa personer som har haft utmattningssyndrom att hantera sina psykiska besvär, som stress, ångest, nedstämdhet och sömnbesvär. Det är också inom dessa områden man har fått starkast effekter när man har utvärderat tidigare behandlingar. Jag hoppas vårt stödprogram ska hjälpa ytterligare att minska risken för längre sjukskrivning och återfall i utmattning, säger Alexander Rozental.

Blev sjuk mitt i chefskarriärenFoto: Linda Eliasson

En som vet hur det är att hamna i en utmattning är Maria Ergül. Hon var mitt i karriären som HR-chef på ett globalt företag och hade just haft hand om ett stort varsel när hon drabbades.

– Det skedde direkt efter att arbetet med varslet var klart. Det var som att jag tappade fotfästet totalt och ramlade ner i ett mörkt hål, säger Maria Ergül.

Trots att hon själv hade jobbat med personer som råkat ut för samma sak ville Maria Ergül inte förstå att hon hade drabbats av utmattningssyndrom. Hon trodde att tröttheten, domningarna i armen och den höga vilopulsen som pågått under en längre tid hade fysiska orsaker.

– Jag gick till en läkare som ställde frågor om mitt jobb och stress. Ju mer hon frågade desto mer aggressiv blev jag och tyckte att hon borde ta fler prover i stället. Så svårt var det för mig att acceptera att jag var utmattad.

En annan varningssignal, som Maria Ergül ignorerade mitt uppe i all stress, var förändringarna i humöret och hennes maxade tempo.

– Jag var hyperaktiv och blev aggressiv för minsta lilla, tålamodet fanns inte, varken gentemot mig själv eller andra.

Men när läkaren hade konstaterat att Maria Ergül hade drabbats av utmattningssyndrom kom hon ändå till insikt om att något måste förändras. Då tog hon ett drastiskt steg – hon sade upp sig.

– Jag var inställd på att klara allt på egen hand och ville inte bli sjukskriven, det var som att jag skämdes. Men det är inget jag rekommenderar andra. Jag tycker absolut att man ska sjukskriva sig och ta den hjälp man kan få.

I tre månader stannade Maria Ergül hemma och låg på soffan, tog lugna promenader och läste på om stress. Under den perioden såddes fröet till den ideella organisationen Vägra väggen vars vision är att bidra till att skapa en öppen dialog kring utmattning och i slutänden utrota utmattningssyndrom. I dag ägnar sig Maria Ergül helt åt arbetet med Vägra väggen, vilket innebär att hon föreläser och utbildar chefer och medarbetare i stresshantering och självledarskap.

Att komma tillbaka efter en lång sjukskrivning för utmattning är utmanande och något av en balansgång. Det gäller att varken vara för offensiv eller defensiv och att vara lyhörd för sina egna signaler. Minst lika viktigt är arbetsgivarens ansvar att stötta den som kommer tillbaka.

Lär dig känna igen signalernaFoto: Ledarna

– Eftersom de bakomliggande orsakerna är så varierande kan det vara svårt att ge ett entydigt svar på vad en arbetsgivare ska göra för att förebygga att en medarbetare drabbas igen. Men det finns några grundläggande råd, säger Patrik Magnusson, rådgivare på chefsorganisationen Ledarna.

– Kommunikation och ömsesidig dialog är bärande i hela processen. Prata med din medarbetare om vilka signaler du som chef ska vara uppmärksam på och hur du ska hantera situationen om den uppstår igen. Vi hanterar alla stress på olika vis, därför är det viktigt för en arbetsgivare att veta hur just du reagerar så att de kan agera rätt.

Regelbundna avstämningssamtal, i början gärna dagligen eller åtminstone på veckobasis, är en annan avgörande del samt att vara flexibel kring rehabiliteringsplanen, som kan behöva skruvas till efter ett tag.

– Behovet kan se väldigt annorlunda ut i början av en rehabilitering jämfört med mot slutet, så man måste vara flexibel och komma ihåg att det är en process, ingen quick-fix, säger Patrik Magnusson.

När Maria Ergül var utsatt för hög stress förstärktes hennes personlighetsdrag. Hon blev hyperaktiv, aggressiv och perfektionistisk. Det väcker frågan: finns det drag som ökar risken att bli sjuk i utmattningssyndrom eller lättare återfalla efter en tidigare diagnos?

– Perfektionism är en sårbarhetsfaktor som kan göra det lättare att hamna i en utmattning, eftersom perfektionisten ofta tar på sig för mycket och har svårt att säga nej samtidigt som man inte vill lämna ifrån sig något som inte är helt perfekt, säger psykologen Alexander Rozental.

Även personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har en viss ökad sårbarhet.

– En person med ADHD kan till exempel ha svårare att känna efter när man har tagit på sig för mycket och då ökar risken att bli sjuk i utmattning om det samtidigt finns andra faktorer som påverkar, säger han.

Maria Ergül anser att de ökande sjukskrivningarna för utmattning har ett stort, underliggande problem: företagens strävan efter att nå kortsiktiga vinster på bekostnad av medarbetarnas hälsa. Men det finns en lösning, menar hon.

– Företag har så kortsiktigt tänk i dag och drivs bara av det de mäts på, som siffrorna i nästa bokslut. Jag tycker att vi borde införa en lag som tvingar företag att lämna in ett hälsobokslut där de får beskriva hur de arbetar systematiskt med sina medarbetares hälsa och hur de följer Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. De som inte gör detta ska få vite, precis som om man inte lämnar in sin deklaration. Först då kan vi se en riktigt förändring.

 

TIPS

Förebygg återfall

  • Ha en god dialog mellan chef och medarbetare, både under sjukskrivningen och när det är dags att återgå till arbetet samt när medarbetaren väl har börjat jobba.
  • Som chef: lär känna dina medarbetare så att du märker deras signaler på ökad stress.
  • Som medarbetare: berätta för din chef vilka signaler hen ska vara uppmärksam på.
  • Följ upp! I början kanske det krävs dagliga uppföljningar, senare kan en gång i veckan räcka.
  • Skapa ett tryggt och tydligt klimat som tillåter medarbetare att signalera om det blir för mycket stress och press.
  • Var tydlig med arbetsuppgifterna. Lägg inte på mer än vad som är hanterbart.

Källa: Maria Ergül och Patrik Magnusson

bild på Karin Cedronius

Karin Cedronius

Mer om Psykisk hälsa

Prenumerera

Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.

Prenumerera

Senaste om Hälsa