Risker med elektromagnetiska fält kartläggs

Lampor, mobiltelefoner och wifi. Elektromagnetiska fält finns överallt omkring oss. De uppstår kring elektriska apparater, kraftledningar, mobiltelefoni och annan trådlös kommunikation – men är i de allra flesta fall så låga att de inte påverkar oss. Men det finns situationer där elektromagnetiska fält kan innebära risker för hälsa och säkerhet.

– Vi vet att människan påverkas av elektromagnetiska fält. Olika frekvenser ger olika påverkan och det kan påverka delar av kroppen på olika sätt, säger Hans Grönqvist som är forskare i mikrovågsteknik vid forskningsinstitutet RISE.

När det finns en elektrisk spänning finns det alltid ett elektriskt fält. Det är fältets frekvens och styrka som avgör vilken påverkan det har på sin omgivning. På de allra flesta arbetsplatser är elektromagnetiska fält så låga att de inte ger några effekter. Men på arbetsplatser där det förekommer stora strömmar eller höga spänningar, exempelvis inom svets- och induktionsutrustning, plastsvetsmaskiner, elektrolysanläggningar och diatermiutrustning inom sjukvården, kan de ge hälsoeffekter. I de allra flesta fall handlar det om övergående effekter.

Kan slå ut pacemaker

– Vid höga frekvenser kan kroppen värmas upp på ett sätt som i värsta fall kan leda till brännskador eller till och med överhettning. Om man rör sig snabbt genom ett statiskt fält, som exempelvis alstras av en magnetresonansutrustning, eller ett lågfrekvent fält kan man uppleva yrsel och illamående, förklarar Hans Grönqvist.

Men för människor med implantat kan elektromagnetiska fält ställa till det rejält.

– Elektromagnetiska fält kan i värsta fall slå ut en pacemaker eller en insulinpump och för personer med passiva implantat, till exempel en höftled, kan fälten ge interna brännskador genom att implantatet inne i kroppen hettas upp, så för de här grupperna kan det vara ett jättestort problem, säger Hans Grönqvist.

Förbjudet för gravida

Även gravida räknas som en riskgrupp och får inte arbeta i närheten av höga elektromagnetiska fält, då detta skulle kunna påverka fostrets utveckling negativt.

För att minimera riskerna med elektromagnetiska fält finns ett EU-direktiv med gränsvärden för exponering i arbetslivet och alla arbetsgivare har ett lagstadgat ansvar att riskbedöma och hantera risker med elektromagnetiska fält på arbetsplatsen. Men det är inte den lättaste uppgiften, menar Hans Grönqvist. Han deltar i ett forskningsprojekt där man försökt kartlägga riskerna med elektromagnetiska fält inom industrin, genom att mäta styrka och frekvens på en rad arbetsplatser. Målet är att öka kunskapen om elektromagnetiska fält inom industrin och skapa ett referensbibliotek för i vilka miljöer som värdena är för höga. Projektet är ett samarbete mellan bland andra RISE, Arbetsmiljöverket och Prevent.

Komplicerat att mäta

– EU-direktivet är väldigt komplicerat och många arbetsgivare vet inte vad de ska göra. Dessutom är det väldigt svårt att få tag i den mätutrustning som behövs, säger Hans Grönqvist.

Om ett elektromagnetiskt fält ändå konstaterats på arbetsplatsen, hur skyddar man sig?

– Det enklaste är helt enkelt att hålla avstånd till det som avger fältet, eller sätta upp en skärm eller nät i något ledande material, säger Hans Grönqvist.

Han betonar samtidigt att de allra flesta inte behöver känna någon oro för elektromagnetiskt fält på sin arbetsplats.

– Man har forskat på det här i decennier och det finns inga vetenskapliga belägg för att de låga fält som kommer från saker som mobiltelefonen, blåtanden eller wifit, skulle vara farliga.