Publicerad 14 januari 2021

Stor skillnad i hälsa mellan yrkesgrupper

Hälsa

Det är stor skillnad i hälsa mellan olika yrkesgrupper, visar en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Skillnaderna är inte bara kopplade till utbildningsnivå, utan märks även mellan yrken som kräver högskolekompetens.

Ohälsofaktorer som dålig kondition, fetma och högt blodtryck skiljer sig rejält mellan olika yrkesgrupper. I en ny studie från GIH, som är baserad på 72 855 män och kvinnor i åldrarna 18–75 år, visar det sig att förekomsten av ohälsofaktorer är nästan dubbelt så hög inom omsorgsyrken jämfört med yrken med krav på högskolekompetens.

Men studien visade även att det är skillnad i hälsa mellan olika högskoleutbildade.

– Det gör mig faktiskt lite förvånad. De flesta tidigare studier har främst gjort jämförelser mellan hög- och lågutbildade, eller mellan tjänstemän och arbetare, men inte inom respektive grupp, säger Elin Ekblom-Bak, docent och forskare på GIH. Foto: GIH

Enligt henne är resultaten viktiga för att få en bild över hur hälsa fördelar sig mellan olika yrkesgrupper.

– På så sätt kan vi rikta insatser mot de som behöver det mest, konstaterar hon.

Någon förklaring till att exempelvis lärare har sämre hälsa än ingenjörer och läkare går inte att finna i studien. Däremot gjordes en indelning av yrkesgrupperna om de var så kallade kontaktyrken eller ej. Med kontaktyrke menas att den huvudsakliga arbetsuppgiften innebär kontakt med klienter, patienter eller elever.

– I tidigare studier har det kopplats samman med en mer utsatt arbetsmiljö samt mindre möjligheter att styra sitt arbete. Detta kan vara en av förklaringarna till att vi identifierade en skillnad mellan exempelvis lärare och ingenjörer. Lärare är definierat som ett typiskt kontaktyrke och ingenjör är ett icke-kontaktyrke, säger Elin Ekblom-Bak.

Att stillasittande på jobbet är kopplat till ohälsa och ökad sjukdomsrisk för de som i övrigt inte ägnar sig åt regelbunden motion är ingen nyhet.

– Men paradoxalt nog visar forskning att fysisk aktivitet på arbetet innebär sämre hälsa. Det kallas för den "fysiska aktivitetsparadoxen". Det bedrivs mycket forskning kring detta och jag tror att detta kommer bli mycket viktigt i kommande arbetslivsforskning, säger Elin Ekblom-Bak.

Den nya GIH-studien är enligt Elin Ekblom-Bak bara början på mer ingående studier av variationen mellan olika yrkesgrupper.

– Härnäst ska vi studera trender i kondition och koppla variationerna i levnadsvanor och ohälsa med risken för långtidssjukskrivning, förtidspension och kronisk fysisk och psykisk sjukdom.

Taggar: LivsstilMå bra