Hallå där ...
Publicerat 3 juni 2020
... Kerstin Jeding, legitimerad psykolog och fil dr, som ser risker med ”nedvarvningshetsen”.
Många strävar efter att varva ner ordentligt inför semestern. Men enligt dig kan det ha motsatt effekt?
– Ja, jag tycker att det är ett orimligt krav att ställa på sig själv att vara nedvarvad innan man går på en semester som väl bland annat är till för att varva ner. Orimliga krav leder ofta till stress och uppvarvning, vilket är motsatsen av det vi önskade oss.
Kan vi rent av bli mer stressade av att lägga kraft på att försöka varva ned?
– Inte i allmänhet – en balanserad vardag är bra att sträva efter. Gör saker du tror är bra för din balans som att ha omväxling i aktiviteter och använda kroppen och låta huvudet vila, eller att hitta sätt att gå hem från arbetet i tid eller vad det kan vara för dig. Och så utvärdera en vecka i taget om det verkar hjälpa dig.
Vad ser du för risker med det som du beskriver som nedvarningshetsen?
– Det är lätt att det blir en ond spiral av det. Tänker jag att jag måste vara nedvarvad, och så känner jag mig inte nedvarvad just nu, då är det stor risk att jag blir ännu mer spänd eller uppvarvad.
Hur hittar man den gyllene medelvägen?
– Den gyllene medelvägen är att ha en tillräckligt balanserad vardag tillräckligt ofta, och sedan att kanske tänka lite på hur man kan göra övergången till semestern så bra som möjligt.
Så varvar du ner
- Ta pauser Att pausa ihop med kollegor gör att risken för konflikter och samarbetsproblem minskar på arbetsplatsen.
- Lämna barnen på fotbollen Många föräldrar upplever att de måste följa med sina barn på deras aktiviteter och sitta där på rad medan det pågår. Gör i stället något som underlättar familjens vardag.
- Bered tid för återhämtning Ni som tror att ni är snickare trots att ni är lärare eller it-tekniker – undvik att renovera varje helg. Man tar sig ofta an allt för stora projekt samtidigt som det är tajt på jobbet och barnen är små. Sätt er ner och se över vad som är rimligt att orka. Helger och kvällar behövs för återhämtning och reflektion.
- Håll kontakt med vänner Personliga samtal kan inte ersättas av oneliners på sociala medier. Att tala med vänner om livets svårigheter är en bra ventil som får oss att må bättre och stressa av.
- Lägg bort mobilen Undvik att läsa jobbmejlen det första du gör när du vaknar och det sista du gör innan du somnar. Lämna inte ut din privata mejladress till varenda butik du besöker. Välj några bestämda tidpunkter som du kollar nyheter och sociala medier så att du inte gör det hela tiden.
Källa: Ninni Länsberg, föreläsare och författare till boken Friskt Jobbat

Marianne Zetterblom
Mer om Må bra
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Träning på jobbet aktiverar soffpotatisar
Må bra • Med friskvårdsbidrag når arbetsgivarna oftast bara de som redan tränar regelbundet. Genom träning på arbetstid däremot kan man nå fler, enligt Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.