
Bild: Istock
Få in mer rörelse i vardagen
Publicerat 9 oktober 2020
För att må bra behöver vi träna både kropp och knopp. Skissa på din egen framgångsstrategi med rörelse, pauser och tid för eftertanke.
– Jag har arbetat med mental träning och coaching i 30 år. Nu under Covid-19 så ser jag en ny trend. Många känner håglöshet, humöret sviktar och dippar. Det är många som ringer mig och är förtvivlade och vet inte vad det beror på att de mår så dåligt, säger Stig Wiklund som är mental tränare.
Stig Wiklund arbetar med värdstjärnor som längdskidåkarna Frida Karlsson och Britta Johansson Norgren, men även med företagsledare och andra som vill träna mentalt för att prestera eller må bättre.
Det de flesta som Stig Wiklund arbetar med har gemensamt är stillasittandet. Till och med idrottare som tagit många mästerskapsmedaljer har svårt att röra på sig mellan träningspassen.
Stig Wiklund gillar enkla lösningar. Själv har han satt som mål att gå 14 000 steg om dagen i snitt.
– Jag går ut med hunden före frukost och då får jag ihop minst 3 000 steg. Vanligtvis brukar läkare rekommendera 10 000 steg. Men jag tänker så här, är man bekväm så ger det ingen utveckling, säger han.
Det finns mycket forskning som visar vi mår bra av att röra på oss, men många av oss sitter stilla större delen av arbetsdagen.
– Du kan inte hålla koncentrationen uppe för länge, hjärnan blir trött. Så det är perfekt att gå upp och röra på sig. Jag tar paus en gång i halvtimmen och går upp och går. Eller som nu när jag pratar med dig i mobilen så har jag tagit med mig underlag ut i trädgården så att jag kan röra på mig samtidigt som vi pratar, säger Stig Wiklund.
Bäst är det om du kan kombinera en vardag där du rör på dig med två-tre konditionspass i veckan.
– Det spelar ingen roll vad du gör. Jogga, spela padel eller tennis. Någon form av pulsträning är jätteviktigt. Själv så åker jag rullskidor och mitt mål är att åka 100 mil under sommarhalvåret. Sedan i maj har jag åkt 97 mil så jag har bara tre mil kvar, säger Stig Wiklund.
Bra morgonrutiner
- Med bra morgonrutiner bygger du en bra känsla i kroppen och knoppen. Starta med några minuters meditation eller mindfulness. Ta dig tid och fundera över dagens viktigaste mål, vad är du tacksam över, vad blir dagens höjdpunkt. Om du går in med sinnestillståndet att det här blir en bra dag bygger du upp en bra känsla i kroppen som du har med dig under dagen.
- Avsluta dagen avslappning och reflektera över hur dagen har varit och för anteckningar. Så kan du få större förståelse för varför du stressar.

Anahita Arai
Mer om Må bra
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Träning på jobbet aktiverar soffpotatisar
Må bra • Med friskvårdsbidrag når arbetsgivarna oftast bara de som redan tränar regelbundet. Genom träning på arbetstid däremot kan man nå fler, enligt Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.