Destruktivt ledarskap kan ge hjärtbesvär
Publicerat 16 mars 2020
Ett destruktivt ledarskap kan inte bara leda till ett dåligt arbetsklimat utan också till exempelvis hjärtsjukdom långt senare i livet. Det säger stressforskaren Anna Nyberg, som forskat kring ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa.
I en internationellt uppmärksammad studie från 1990-talet fick drygt 3 100 män i Stockholms län skatta sina chefer via en enkät. Anna Nyberg följde upp männen tio år senare, via hälsoregister hos Socialstyrelsen. Då hade 74 av dem fått en allvarlig hjärtsjukdom, som hjärtinfarkt, i vissa fall med dödlig utgång. Slutsatsen blev att när vissa chefsförmågor saknas, som förmåga att ge stöd, då ökar risken för hjärtinfarkt hos anställda kraftigt. Hos männen i denna studie med 25 procent. Risken var högre ju längre tid de varit anställda.
– Vår studie om sambandet mellan den närmaste chefens goda ledarskap och minskad risk för ischemisk hjärtsjukdom var nog den första, och jag har inte sett att den replikerats, säger Anna Nyberg som själv blev förvånad över resultatet.
Så vad kännetecknar då en dålig chef? Enligt Anna Nyberg är det ofta någon som inte tar sitt ledaransvar – det vill säga som inte gör det som man förväntar sig av en god ledare: inspirerar, strukturerar och prioriterar arbetet, stöttar, ger feedback och löser konflikter.
– En frånvarande chef kan leda till att roller och uppgifter för gruppen förblir otydliga och det kan utvecklas destruktiva processer i arbetsgruppen, såsom utstötningsmekanismer eller mobbing.
Anna Nyberg konstaterar att olika typer av destruktivt ledarskap ger olika konsekvenser i arbetsgruppen.
– Karisma hos ledaren är ju något som ofta är kopplat till positiva utfall i arbetsgrupper och för resultat, såsom att personer känner sig inspirerade, tycker att arbetet känns meningsfullt och viktigt. Men om karismatiska chefer också är narcissistiska kan det samtidigt eller framför allt efter en tid uppstå destruktiva processer i grupper.
Det är svårt att säga om dåligt ledarskap påverkar individen mer än andra negativa arbetsmiljöfaktorer, enligt Anna Nyberg.
– Men chefen har makt att påverka våra arbetsvillkor och vår arbetsmiljö, och vi tillbringar ju stor del av vår tid på arbetet. Sedan ska man nog vara försiktig med att attribuera alltför stor del av eventuella problem på arbetsplatsen på enskilda chefer. Det finns en organisation runt chefen som skapar förutsättningar för såväl chefens ledarskap som för hur arbetet kan utföras, och som kan ha minst lika stor betydelse.

Henrik Lenngren
Mer om Chef
-
Släpp kontrollen – och bli en bättre chef
Chef • För att företaget ska må bra och du ska utvecklas som chef är det viktigt att lära sig att delegera. Och för att lyckas med det måste man bli vän med mitt sitt kontrollbehov och hitta en bra balans mellan kontroll och tillit i sitt ledarskap. Det säger författaren och ledarskapscoachen Emma Pihl.
-
Passiva chefer bidrar till destruktivt ledarskap
Chef • Arrogans och att behandla sina medarbetare olika är exempel på destruktivt ledarskap. Men också att vara passiv och otydlig, enligt Susanne Tafvelin, forskare vid Umeå universitet som lett en studie om destruktivt ledarskap.
-
Så bygger du tillit till dina medarbetare
Chef • Bättre arbetsprestationer, trivsel och färre konflikter på jobbet. En tillitsfull relation mellan medarbetare och chef är avgörande för en välfungerande arbetsgrupp. Så, hur når man dit?
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Fler smittas av djur när klimatet blir varmare
Smitta • Flera faktorer gör att risken för nya zoonotiska smittor ökar – och vissa yrkesgrupper är extra utsatta.
-
Dofter som lindrar stressen
Må bra • Dofter har starka kopplingar till känslor och minnen. Men vilka dofter från växtriket kan få oss att stressa ner? Det har en grupp forskare tagit reda på.
-
Vaccinationsviljan skiljer sig kraftigt mellan yrkesgrupper
Coronaviruset • Personer i arbetaryrken med låg inkomst vaccinerar sig i lägre utsträckning än tjänstemän, enligt en kartläggning som Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm gjort.