
Bild: Christel Lind
Riskfyllt med fina naglar
Publicerat 22 mars 2019
När nagelterapeuten Anne-Maria Smedberg i Halmstad läste en forskningsrapport om hälsoriskerna med akrylater slutade hon helt upp med att bygga konstnaglar i akryl. Som utbildad kemist vet hon vilka skyddsåtgärder som krävs när man hanterar hälsofarliga kemikalier. Hon önskar att fler nagelsalonger blir medvetna om riskerna.
Att skaffa konstnaglar är snart lika vanligt som att gå till frissan och färga håret. Den som har sköra och spruckna naglar kan få en snygg uppsättning jobbnaglar som är snygga och perfekta varje dag och andra vill ha långa festnaglar med pärlor och glitter på.
Men medan kunderna kommer till salongen för att njuta av en stunds vardagslyx och bli ompysslade så riskerar personalen på salongen i värsta fall sin egen hälsa. Boven i dramat är akrylaterna som ingår i de härdplaster och limmer som används för att forma och bygga upp naglarna. De kan orsaka en rad besvär: allergier, kontakteksem, astma och verka starkt irriterande på ögon, hud och luftvägar. På senare år har landets arbets- och miljömedicinska enheter också tagit mot allt fler nagelterapeuter med den här typen av besvär.
– Jag hoppas att man snart kan få bort akrylen helt från salongerna. Inte minst för alla de unga tjejernas skull. Jag tycker så synd om dem där de sitter dagarna igenom och andas in de här ångorna och kanske förstör sina liv, säger hudterapeuten Anne-Maria Smedberg, som driver Celekt klinik i Halmstad och sysslar med allt från manikyr till fotvård.
Själv har hon helt slutat att bygga naglar på grund av akrylen.
– Jag var med när akrylen kom till salongerna på 1980-talet men så läste jag en dansk studie om hälsoriskerna och då slutade jag direkt. Det finns en stor oro runt det här i branschen, säger hon.
Akrylatplaster kan bland annat orsaka astma och kontakteksem. Som nagelterapeut utsätts man dessutom för andra riskfyllda kemikalier, som exempelvis formaldehyd som används i nagelstärkare och numera är klassat som cancerogent. År 2018 blev ämnet förbjudet inom EU för användning i kosmetiska produkter.
Akrylater anses inte farliga när väl plasten har härdat. Det är medan plasten stelnar som de farliga ångorna frigörs eller när akrylnageln slipas och dammet riskerar att dras ner i lungorna. Därför använder de flesta munskydd. Men det hjälper inte mot de farliga ångorna från den härdande plasten. Nagelterapeuten sitter dessutom lutad rakt över kundens naglar under arbetet. För säker hantering krävs därför god ventilation. Det står också i de säkerhetsdatablad och säkerhetsmärkningar som följer med produkterna. Där tas även skyddshandskar och ögonskydd upp som lämplig skyddsutrustning.
Men inte många nagelterapeuter använder handskar och ögonskydd. De flesta sitter vid ett snyggt bord i en vanlig lokal utan varken tillräcklig allmänventilation eller punktventilation vid nagelbordet, även om vissa har en liten fläktdriven dammuppsamlare framför sig. Detta trots att det finns nagelbord med fyrpunktsutsug och specialanpassade luftfilter som minskar riskerna rejält.
– Som jag minns det hade nästan alla nagelsalonger bra utsug och en huv att jobba under förr i tiden när akrylnaglarna slog igenom. Nu verkar inte någon ha det. Det är antagligen för dyrt, om man bara tar några hundra för att fixa naglarna har man inte råd att lägga ner tiotusentals kronor på ventilationsutrustning. Dessutom har det blivit så många som jobbar med det i dag, och det är få som känner till riskerna, säger Anne-Maria Smedberg.
Själv har hon passande nog en bakgrund som kemist och efter snart 40 år i branschen bra koll både på såväl ohälsosamma ämnen i produkter som på vilka rutiner och skyddsåtgärder som krävs. När stadens Miljöförvaltning häromåret gjorde en tillsyn bland Halmstads alla nagelsalonger var hennes företag det enda som inte hade några konstaterade hygieniska brister. Vid den inspektionen låg fokus helt på kundernas hälsa, hur situationen såg ut för personalen på de olika salongerna togs inte upp.
Anne-Maria Smedberg säger att kunskapen på hennes salong om riskfyllda kemikalier och skyddsåtgärder är god, och när det kommer till just akrylaterna så aktualiserades frågan nyligen. Salongen fick besök av en nagelterapeut som ville börja bygga naglar hos dem, men de diskuterade det hela och sa efter en viss vånda nej.
– Nej, det gick bara inte. Även om hon hade haft med sig bra utrustning skulle vi andra inte ha stått ut med lukten. Bortsett från alla andra risker så luktar akrylen så himla starkt att man får huvudvärk av den och jag har förr varit med om att kunder fått andnöd av akrylen. Så nej tack. Jag vill bara att akrylen ska bort från branschen.

Magnus Nilsson
Mer om Kemikalier
-
Så kan frisörer jobba säkrare
Kemikalier • Genom att se över sitt arbetssätt och använda rätt typ av hårvårdsprodukter kan risken för frisörer att utsättas för skadliga kemikalier minska.
-
Gränsvärde för klor i simhallar på väg
Kemikalier • De allra flesta simhallar använder klor för att desinfektera bassängvattnet. För personalen som vistas där dagligen kan det resultera i irriterade ögon och luftvägar.
-
Ny studie belyser risker med kobolt
Kemikalier • Kobolt, som används inom bland annat hårdmetallindustrin, kan ge hudproblem och eksem som i förlängningen gör att man inte kan vara kvar på sin arbetsplats. Forskare efterlyser nu gränsvärden för hudexponering av ämnet.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.