Bild: Christel Lind
Riskfyllt med fina naglar
Publicerat 22 mars 2019
När nagelterapeuten Anne-Maria Smedberg i Halmstad läste en forskningsrapport om hälsoriskerna med akrylater slutade hon helt upp med att bygga konstnaglar i akryl. Som utbildad kemist vet hon vilka skyddsåtgärder som krävs när man hanterar hälsofarliga kemikalier. Hon önskar att fler nagelsalonger blir medvetna om riskerna.
Att skaffa konstnaglar är snart lika vanligt som att gå till frissan och färga håret. Den som har sköra och spruckna naglar kan få en snygg uppsättning jobbnaglar som är snygga och perfekta varje dag och andra vill ha långa festnaglar med pärlor och glitter på.
Men medan kunderna kommer till salongen för att njuta av en stunds vardagslyx och bli ompysslade så riskerar personalen på salongen i värsta fall sin egen hälsa. Boven i dramat är akrylaterna som ingår i de härdplaster och limmer som används för att forma och bygga upp naglarna. De kan orsaka en rad besvär: allergier, kontakteksem, astma och verka starkt irriterande på ögon, hud och luftvägar. På senare år har landets arbets- och miljömedicinska enheter också tagit mot allt fler nagelterapeuter med den här typen av besvär.
– Jag hoppas att man snart kan få bort akrylen helt från salongerna. Inte minst för alla de unga tjejernas skull. Jag tycker så synd om dem där de sitter dagarna igenom och andas in de här ångorna och kanske förstör sina liv, säger hudterapeuten Anne-Maria Smedberg, som driver Celekt klinik i Halmstad och sysslar med allt från manikyr till fotvård.
Själv har hon helt slutat att bygga naglar på grund av akrylen.
– Jag var med när akrylen kom till salongerna på 1980-talet men så läste jag en dansk studie om hälsoriskerna och då slutade jag direkt. Det finns en stor oro runt det här i branschen, säger hon.
Akrylatplaster kan bland annat orsaka astma och kontakteksem. Som nagelterapeut utsätts man dessutom för andra riskfyllda kemikalier, som exempelvis formaldehyd som används i nagelstärkare och numera är klassat som cancerogent. År 2018 blev ämnet förbjudet inom EU för användning i kosmetiska produkter.
Akrylater anses inte farliga när väl plasten har härdat. Det är medan plasten stelnar som de farliga ångorna frigörs eller när akrylnageln slipas och dammet riskerar att dras ner i lungorna. Därför använder de flesta munskydd. Men det hjälper inte mot de farliga ångorna från den härdande plasten. Nagelterapeuten sitter dessutom lutad rakt över kundens naglar under arbetet. För säker hantering krävs därför god ventilation. Det står också i de säkerhetsdatablad och säkerhetsmärkningar som följer med produkterna. Där tas även skyddshandskar och ögonskydd upp som lämplig skyddsutrustning.
Men inte många nagelterapeuter använder handskar och ögonskydd. De flesta sitter vid ett snyggt bord i en vanlig lokal utan varken tillräcklig allmänventilation eller punktventilation vid nagelbordet, även om vissa har en liten fläktdriven dammuppsamlare framför sig. Detta trots att det finns nagelbord med fyrpunktsutsug och specialanpassade luftfilter som minskar riskerna rejält.
– Som jag minns det hade nästan alla nagelsalonger bra utsug och en huv att jobba under förr i tiden när akrylnaglarna slog igenom. Nu verkar inte någon ha det. Det är antagligen för dyrt, om man bara tar några hundra för att fixa naglarna har man inte råd att lägga ner tiotusentals kronor på ventilationsutrustning. Dessutom har det blivit så många som jobbar med det i dag, och det är få som känner till riskerna, säger Anne-Maria Smedberg.
Själv har hon passande nog en bakgrund som kemist och efter snart 40 år i branschen bra koll både på såväl ohälsosamma ämnen i produkter som på vilka rutiner och skyddsåtgärder som krävs. När stadens Miljöförvaltning häromåret gjorde en tillsyn bland Halmstads alla nagelsalonger var hennes företag det enda som inte hade några konstaterade hygieniska brister. Vid den inspektionen låg fokus helt på kundernas hälsa, hur situationen såg ut för personalen på de olika salongerna togs inte upp.
Anne-Maria Smedberg säger att kunskapen på hennes salong om riskfyllda kemikalier och skyddsåtgärder är god, och när det kommer till just akrylaterna så aktualiserades frågan nyligen. Salongen fick besök av en nagelterapeut som ville börja bygga naglar hos dem, men de diskuterade det hela och sa efter en viss vånda nej.
– Nej, det gick bara inte. Även om hon hade haft med sig bra utrustning skulle vi andra inte ha stått ut med lukten. Bortsett från alla andra risker så luktar akrylen så himla starkt att man får huvudvärk av den och jag har förr varit med om att kunder fått andnöd av akrylen. Så nej tack. Jag vill bara att akrylen ska bort från branschen.
Magnus Nilsson
Mer om Kemikalier
-
Missarna som gör asbesthanteringen osäker
Kemikalier • Bristande ventilation och felaktig användning av personlig skyddsutrustning är några vanliga missar vid rivning av material som innehåller asbest.
-
Nya risker när allt mer ska återvinnas
Grön omställning • Återvinning ska minska farliga ämnen i miljön. Men för personalen på återvinningen som ska ta hand om allt kan det bli tvärtom.
-
Så kan frisörer jobba säkrare
Kemikalier • Genom att se över sitt arbetssätt och använda rätt typ av hårvårdsprodukter kan risken för frisörer att utsättas för skadliga kemikalier minska.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Självmedkänsla hjälper dig att hantera din stress
Stress • Genom att träna upp vår självmedkänsla kan vi lära oss att hantera stress på jobbet och både må och prestera bättre.
-
Var femte känner sig ensam på jobbet
Arbetsklimat • Nästan 20 procent av alla anställda känner sig ensamma på jobbet. Problematiskt eftersom arbetsplatsen är avgörande för att främja sociala kontakter.
-
Stressad? Därför ska du inte hoppa över lunchen
Må bra • Nästan var fjärde yrkesverksam hoppar över lunchen minst en dag i veckan och de flesta gör det på grund av stress. Men enligt dietisten Maria Sitell leder det till att man får mindre gjort och presterar sämre.