Städsprej nästan lika skadligt som cigaretter
Publicerat 21 mars 2018
Städerskor är den kvinnliga yrkesgrupp som i högst utsträckning uppger att de utsätts för luftföroreningar. Särskilt farliga är städsprejer eftersom kemikalierna sprids i luften. Följden kan bli att man drabbas av astma eller får en nedsatt lungkapacitet som är jämförbar med en rökares.
Hälften av de kvinnor som städar eller arbetar i hemtjänsten rapporterar att de utsätts för luftföroreningar, visar den senaste Arbetshälsorapporten.
– Man vet att de som arbetar yrkesmässigt med städning har en ökad risk att få astma. Man kan också se att lungfunktionen avtar snabbare, säger Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin och verksamhetschef och överläkare vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Bakom besvären ligger kemikalierna i de städprodukter som används. Även om en produkt är miljömärkt innebär det inte automatiskt att den är bra för arbetsmiljön. Till de mest riskfyllda produkterna hör sprejer med rengöringsmedel eftersom de bildar en vätskedimma som man andas in.
– Särskilt sådana produkter som man sprejar i luften måste vara riskbedömda. Det är ofta i slutna områden som man sprejar, till exempel i duschar, och det ger en ökad exponering.
I en norsk studie undersöktes lungorna på över 6 000 kvinnor och män under 20 år. Resultaten visar att bland de som jobbade med städning motsvarade den försämrade lungkapaciteten att röka ett halvt paket cigaretter om dagen i 20 år.
Enligt forskarna behöver arbetsgivarna välja mindre farliga produkter och undvika rengöringssprej. Helst ska man använda en mikrofiberduk som fuktas med vatten och inte rengöringsmedel. Om sprej behöver användas bör man välja en sprejflaska med munstycke för skum.
– Grunden måste vara att det ska vara produkter som är så lite irriterande för luftvägarna som möjligt, och att de kommer upp i luften så lite som möjligt, säger Maria Albin.
Hon anser att även riskerna för att utveckla eksem behöver övervägas, något som är vanligt vid regelbunden kontakt med rengöringsmedel. Samtidigt behöver arbetsgivarna bättre kunskaper och en ökad medvetenhet om riskerna i städyrket och hur man förebygger dem, anser Maria Albin.
– Det måste man arbeta upp på det här området. Det gäller tidspress och den fysiska belastningen, men det gäller också kemikalierna, säger hon.
Arbetshälsorapporten visar också att såväl manliga som kvinnliga städare tillhör de yrkesgrupper som i störst utsträckning rapporterar om nedsatt arbetsförmåga och uttrycket tveksamhet om att kunna vara kvar i yrket om två år.
Krister Zeidler
Mer om Arbetssjukdomar
-
Många risker vid lövblåsning
Arbetssjukdomar • Många fastighetsbolag använder lövblåsare för att få bort grus, damm och löv. Men användningen är inte riskfri.
-
Risk för stendammslunga i många branscher
Arbetssjukdomar • Omkring 85 000 svenskar exponeras för hälsofarligt kvartsdamm i sitt yrke. Trots att det finns metoder för att undvika inandning av dammet drabbas fortfarande yrkesverksamma av stendammslunga.
-
Det ökar risken att drabbas av KOL
Arbetssjukdomar • Att utsättas för damm och rök på jobbet kan öka risken för kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Det visar forskning från Karolinska Institutet.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Lyckan sitter i händerna
Må bra • En fjärdedel av alla svenskar sysslar regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning.
-
Perfektionism får oss att prestera sämre
Psykisk hälsa • Andelen unga som ställer orimligt höga krav på sig själva har ökat de senaste 10–20 åren, visar psykologisk forskning. Den som lider av perfektionism riskerar både att bli utbränd och att prestera sämre på jobbet.
-
Mediebanta och må bättre
Psykisk hälsa • Genom att begränsa tiden vi lägger på sociala medier kan vi snabbt påverka vårt mående till det bättre, visar en studie från Lunds universitet.