Publicerad 26 oktober 2018

Forskare varnar för slopad vintertid

Vintertid

I helgen är det dags att ställa om klockan till vintertid, kanske för sista gången. En majoritet av svenskarna vill ha ständig sommartid och frågan kommer att avgöras i riksdagen. Men forskare varnar för hälsoeffekterna om vi går miste om det tidiga morgonljuset under vinterhalvåret.

Sommartid infördes i Sverige 1980 och tidsomställningen har varit gemensam för EU sedan 2002. Men i somras gjordes en konsultation på internet där 84 procent av de 4,6 miljoner EU-medborgare som deltog uppgav att de vill sluta ställa om klockan på våren och hösten.

I september föreslog därför EU-kommissionen att medlemsländerna själva ska få bestämma om de vill ha permanent normaltid eller sommartid från och med hösten 2019. I Sverige har riksdagsledamöter från båda blocken motionerat om permanent sommartid och även infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) uppger att han är försiktigt positiv.

Men många sömnforskare i Sverige och andra länder är kritiska till att slopa vintertiden eftersom det skulle kunna få negativa effekter på människors hälsa.

– Det har helt enkelt att göra med att på hösten när vi går tillbaka till vintertid får vi mer ljus på morgonen. Den här extratimmen ljus vi får, under flera veckor på hösten, har stor betydelse för folkhälsan eftersom vi behöver morgonljuset för att reglera vår dygnsrytm, säger Arne Lowden, forskare med inriktning på sömn och ljus vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

I början av november går solen upp mellan klockan sju och halv åtta i större delen av landet. Med ständig sommartid skulle det dröja ytterligare en timme och många på väg till jobb eller skola skulle gå miste om det viktiga morgonljuset. I slutet av mars däremot går solen upp redan före sex på morgonen, så då har tidsövergången inte lika stor betydelse.

Fördelen med morgonljuset är att det kan motverka den vintertrötthet som många svenskar lider av, anser Arne Lowden. Svenskarna är också mer utsatta för årstidsbunden depression eftersom vi har ett betydligt mörkare vinterhalvår än de flesta andra EU-länder.

– Vi har en högre andel med depressiva symptom i Sverige än i andra länder. Vi har också en alarmerande utveckling med mental ohälsa i speciellt yngre åldersgrupper, säger han.

Till fördelarna med sommartid och ljus längre på dagarna hör att vi är ute och rör på oss mer, umgås och shoppar, vilket gynnar både folkhälsan och samhällsekonomin. Vi känner oss också säkrare när det är ljust.
En majoritet av svenskarna uppger att de vill ha permanent sommartid, visar en Ipsos-undersökning som Dagens Nyheter låtit göra. Även i Portugal, Polen och på Cypern vill de flesta behålla sommartiden. I andra länder, som Finland, Danmark och Nederländerna, föredrar de flesta ständig vintertid. Om EU-kommissionens förslag går igenom kan följden bli att europeiska länder som i dag har samma tid hamnar i olika tidszoner.

– Sommartid spelar större roll i sydliga länder. Jag blir inte förvånad om några länder överväger att bibehålla sommartid. De har mer nytta av ljuset på våren, säger Arne Lowden.

Däremot tycker han att det är direkt oansvarigt av svenska politiker att förespråka ständig sommartid eftersom det aldrig har provats i Sverige och vi inte vet vad konsekvenserna kan bli. Ett alternativ skulle kunna vara att prova sommartid året runt i några år för att sedan utvärdera effekterna, anser han. Lowden är heller inte främmande för att behålla övergången mellan vinter- och sommartid. Men det finns även andra vägar att gå.

– I stället för att hålla på med vintertid och sommartid skulle man kunna ha en senareläggning av skolstarten och anpassa arbetstiden efter livsstilen. Vi har ju flextid på arbetsplatser och då kan individer själva bestämma om de vill ha vintertid eller sommartid, säger han.

Fakta tidsomställning

  • 37 procent av svenskarna vill ha sommartid året runt medan 29 procent vill ha ständig vintertid, visar en opinionsundersökning av Ipsos som gjorts på uppdrag av Dagens Nyheter. 26 procent anser att dagens system är bra och resten har ingen åsikt.
  • Sommartid infördes ursprungligen för att spara energi. Sverige införde redan 1916 sommartid på försök mellan 15 maj och 30 september, men försöket upprepades inte efter protester från bönder.
  • 1980 införde Sverige sommartid i landet från första söndagen i april till sista söndagen i september. 1996 förlängdes sommartiden till i slutet av oktober och sedan 2002 är tidsomställningen gemensam för hela EU.
  • Studier har visat att tidsomställningen kan leda till något fler arbetsolyckor och en marginell ökning av hjärtinfarkter hos riskgrupper, men resultaten är inte enhälliga.
  • I Portugal, Cypern och Polen vill en majoritet ha ständig sommartid. I Finland, Danmark och Nederländerna föredrar de flesta vintertid, enligt Violeta Bulc, EU:s kommissionär för transportfrågor.
  • EU-kommissionen har föreslagit att tidsomställningen slopas i slutet av oktober 2019 och att varje land själv ska få välja vilken tid de vill ha. Förslaget ska nu behandlas av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet.
  • Statskontoret ska i november presentera en utredning i frågan. Beslut om tidsomställningen fattas i riksdagen.

Taggar: Må bra