Inte svårare att lära nytt vid 50

Vem ska anställa alla 100-åringar? Det var temat för ett halvdagsseminarium som Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier nyligen arrangerade. Utgångspunkten var det faktum att vi lever allt längre och att många i dag har ett långt och friskt liv efter pensionen. 

– På 150 år har vi fördubblat vår förväntade livslängd. Det är den största förändringen av alla. Större än självkörande bilar och smarta telefoner, sa Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet.

Många äldre är oroliga över att minnet ska fallera och tidigare har man trott att minneskapaciteten börjar försämras redan efter 20. Men det stämmer inte enligt Lars Nyberg. Han har studerat data från en stor befolkningsstudie i Umeå med 4 500 deltagare som pågått sedan slutet av 1980-talet. Vart femte år genomgår deltagarna en hälsoundersökning samt ett minnestest. Ett resultat från den är att det först är från 60-årsålder som det episodiska minnet börjar bli sämre.

– Minnet påverkas olika av åldrande. Den del som handlar om att minnas fakta klarar äldre ofta bättre än yngre. Men det episodiska minnet som handlar om att lära sig nya saker eller att komma ihåg vad man ska handla eller var man ställde bilen börjar bli sämre runt 60 års ålder.

Men Lars Nyberg poängterar att det finns stora individuella variationer. En av fem äldre ligger kvar på samma nivå och det finns en liten del 90-åringar som har lika bra inlärningsförmåga som personer mellan 35 till 65 år.

Så vad beror då de individuella skillnaderna på och går det att påverka minneskapaciteten i positiv riktning? Till viss del är svaret. För ungefär hälften av de som drabbas beror minnessvårigheter på genetiska faktorer. Resten är kopplat till livsstil. Skyddande faktorer är t.ex. yrke, kost och motion.

– Sen är det bra att utmana hjärnan. Den behöver också gympa. Som pensionär ska man undvika ensamhet och isolering och man ska försöka hänga med i dagsaktuella händelser.