AKUT-testet hjälper dig känna igen en stroke
Publicerat 29 oktober 2021
Snabb hjälp är livsavgörande om någon på jobbet drabbas av en stroke. Därför är det viktigt att kunna identifiera symptomen. AKUT-testet är ett enkelt hjälpmedel för att avgöra om det rör sig om en stroke och om ambulans behöver tillkallas.
Varje år drabbas upp emot 26 000 personer i Sverige av stroke, varav många i yrkesverksam ålder. För att snabbt kunna identifiera tecken på stroke har Hjärt-Lungfonden tagit fram AKUT-testet.
– Uppträder någon på något sätt lite konstigt då finns det här testet som ett hjälpmedel att ta till och som man kan ha med sig. Det är lätt att komma ihåg och när det är AKUT då ringer man ambulans, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
A står för ansikte eftersom ansiktsförlamning är ett vanligt symptom. Be personen att le och visa tänderna. Om mungipan då hänger och ser konstig ut är det ett tecken på stroke.
K står för kroppsdel då känselnedsättning på kroppens ena sida kan tyda på stroke. Lyft personens armar i tio sekunder och om en arm faller ner indikerar det att det rör sig om en stroke.
U står för uttal eftersom en person som talar sluddrigt eller inte hittar rätt ord kan ha drabbats av en stroke.
– Man ber då personen att uttrycka en enkel mening, till exempel "det är vackert väder i dag". Klarar man inte det utan sluddrar, då kan man också misstänka att någonting inte står rätt till.
T står för tid och om något av testen tyder på att personen drabbats av en stroke ska man omedelbart ringa 112 och tillkalla ambulans.
Propp i hjärnan
– Det är bra att vara vaksam på varandra om något inte står rätt till. För den som drabbas märker kanske inte alltid att något är fel, säger Kristina Sparreljung.
Vanligast är att man drabbas av en propp i hjärnan som täpper till blodflödet till hjärncellerna, eller en blödning. Men det kan även röra sig om TIA, Transitorisk Ischemisk Attack. Det är ett förstadie till stroke som är en snabbt övergående tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl. Även TIA kan identifieras med AKUT-testet och kräver akut behandling och utredning av läkare.
Studier har visat att det fnns en koppling mellan stroke och psykosociala riskfaktorer, som stress.
– Långvarig negativ stress brukar sätta sig i kroppen och påverkar negativt över tid. Det kan leda till att man får högt blodtryck och det är en av de vanligaste riskfaktorerna för stroke, säger Kristina Sparreljung.
* Artikeln är uppdaterad men publicerades första gången 2018.
Stroke
Stroke är syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.
Visste du att? Den 29 oktober är det World stroke day.
Källa: HjärtLungfonden
Krister Zeidler
Mer om Må bra
-
Lyckan sitter i händerna
Må bra • En fjärdedel av alla svenskar sysslar regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning.
-
Mediebanta och må bättre
Psykisk hälsa • Genom att begränsa tiden vi lägger på sociala medier kan vi snabbt påverka vårt mående till det bättre, visar en studie från Lunds universitet.
-
Träna dig på att tänka mer hoppfullt
Må bra • I tider av klimatkris, krig och stora samhällsförändringar är det lätt att känna hopplöshet. Men det går att träna sig på att tänka mer hoppfullt och öka känslan av meningsfullhet.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Lyckan sitter i händerna
Må bra • En fjärdedel av alla svenskar sysslar regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning.
-
Perfektionism får oss att prestera sämre
Psykisk hälsa • Andelen unga som ställer orimligt höga krav på sig själva har ökat de senaste 10–20 åren, visar psykologisk forskning. Den som lider av perfektionism riskerar både att bli utbränd och att prestera sämre på jobbet.
-
Mediebanta och må bättre
Psykisk hälsa • Genom att begränsa tiden vi lägger på sociala medier kan vi snabbt påverka vårt mående till det bättre, visar en studie från Lunds universitet.