Stora skillnader i hälsa på jobbet
Publicerat 15 mars 2016
Födelseland, utbildningsnivå och kön har betydelse för hur man mår på jobbet. Det framgår av Stockholms läns landstings arbetshälsorapport.
Vart fjärde år presenterar Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm en arbetshälsorapport. Årets rapport, som bygger på enkätsvar från drygt 53 000 personer, visar på stora regionala skillnader mellan stadsdelar och kommuner i Stockholm när det gäller exempelvis sjukfrånvaro och hur tungt och påfrestande arbete man har.
I Norrtälje rapporterar 32 procent av männen att de har ett fysiskt tungt arbete mot knappt 4 procent av männen på Norrmalm. Även när det gäller psykiskt belastande arbete i form av höga krav och låg kontroll finns stora regionala skillnader. I Rinkeby rapporterar 39 procent av männen att de har ett psykiskt belastande jobb. På Kungsholmen är motsvarande siffra 7 procent.
I enkätunderlaget har deltagarna fått skatta sin egen arbetsförmåga. Då framgår att hela 18 procent av kvinnorna i Stockholms län är tveksamma till om de kan jobba kvar i sitt yrke om två år.
– Jag tycker det är en anmärkningsvärt hög siffra. Här får man kanske fundera på om man behöver underlätta för äldre anställda som har fysiskt krävande jobb, sa Katarina Kjellberg, ergonom och medförfattare till rapporten när den presenterades på ett seminarium nyligen.
Utbildningsnivå har också stor betydelse för hälsan på jobbet enligt rapporten. Ju högre utbildning desto färre besvär av arbetet. Lärare är dock ett undantag från den regeln.
I vilket land man är född har också stor betydelse för arbetshälsan. Ett exempel är våtarbete. Hela 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen som är födda utanför Europa rapporterar att de har händerna i vatten mer än två timmar under en arbetsdag. Det räknas som skadlig exponering. Motsvarande siffror för kvinnor födda i Norden är 6 procent och för män knappt 2 procent.
Marianne Zetterblom
Mer om Må bra
-
Lyckan sitter i händerna
Må bra • En fjärdedel av alla svenskar sysslar regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning.
-
Mediebanta och må bättre
Psykisk hälsa • Genom att begränsa tiden vi lägger på sociala medier kan vi snabbt påverka vårt mående till det bättre, visar en studie från Lunds universitet.
-
Träna dig på att tänka mer hoppfullt
Må bra • I tider av klimatkris, krig och stora samhällsförändringar är det lätt att känna hopplöshet. Men det går att träna sig på att tänka mer hoppfullt och öka känslan av meningsfullhet.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Lyckan sitter i händerna
Må bra • En fjärdedel av alla svenskar sysslar regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning.
-
Perfektionism får oss att prestera sämre
Psykisk hälsa • Andelen unga som ställer orimligt höga krav på sig själva har ökat de senaste 10–20 åren, visar psykologisk forskning. Den som lider av perfektionism riskerar både att bli utbränd och att prestera sämre på jobbet.
-
Mediebanta och må bättre
Psykisk hälsa • Genom att begränsa tiden vi lägger på sociala medier kan vi snabbt påverka vårt mående till det bättre, visar en studie från Lunds universitet.