
Bild: Mostphotos
Naturligt med vårtrötthet
Publicerat 19 april 2016
Lider du av vårtrötthet? Håll ut, det är naturligt och kan förebyggas. Sannolikt är du känslig för hur vårljuset påverkat dina hormoner, signalsubstanser och dygnsrytmen i din kropp.
Som de biologiska varelser vi är påverkas vi både fysiskt och psykiskt av årstidernas ljus och mörker. Att känna sig nedstämd på hösten när ljuset försvinner och dagarna blir kortare, är inget ovanligt. Men att känna sig deppig och trött på våren, när ljuset är tillbaka, är inte det konstigt? Nej, inte alls, enligt psykiatern Baba Pendse. Han har forskat om årstidsbundna depressioner och vet vilken betydelse dygnsrytmen har för vårt mående.
– Allt beror på vår inbyggda 24-timmars klocka. Den styr hormoner och signalsubstanser i hjärnan och gör att vår dygnsrytm fungerar bra. Men när dygnsrytmen inte fungerar, som vid jetlag eller årstidsförändringar, blir vissa mer påverkade än andra, säger han.
Det som händer vid årstidförändringar är att hormonhalter och halter av vissa signalsubstanser förändras. Förändringarna kan påverka både vår sömn och vårt psykiska mående. När det blir ljusare sjunker det nattliga hormonet melatonin, samtidigt som stresshormonet kortisol och signalsubstansen serotonin ökar. Resultatet blir att vi får mer energi, samtidigt som vi kan känna oss både trötta och nedstämda. Vilket beror på att kroppen reagerar snabbare än knoppen.
– De ämnen som styr vårt psykiska mående hänger inte alltid med och det kan ta tid för hjärnan att komma ikapp och tro på kroppens ökade aktivitet. Men det är viktigt att säga att det för de allra flesta människor handlar om ganska beskedliga förändringar.
Men för den som tycker att årstidernas växlingar är problematiska, finns hjälp att få. Ett enkelt sätt är att vara ute i naturen och följa naturens rytm. Är vi ute i dagsljus även under vinterhalvåret kan årstidsövergångarna mildras, och vårens ljus blir inte en chock. Ett annat tips är att äta, sova och motionera regelbundet, se till att hålla sin dygnsrytm och gå och lägga sig senast vid midnatt. Även ljusterapi och antidepressiv medicin kan ha bra effekt, enligt Baba Pendse.
– För många kan det räcka med några dagars ljusbehandling, för att sedan må bra resten av året. Jag brukar faktiskt också uppmuntra patienter som har det besvärligt att lägga om sina semestervanor. Kanske spela golf i stället för att gå på nattklubb, säger han.

Carin Hedström
Mer om Må bra
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Träning på jobbet aktiverar soffpotatisar
Må bra • Med friskvårdsbidrag når arbetsgivarna oftast bara de som redan tränar regelbundet. Genom träning på arbetstid däremot kan man nå fler, enligt Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.