Migrän – eller "bara" ont i huvudet?
Publicerat 12 september 2018
Ont i huvudet? Nästan alla har huvudvärk lite då och då. Ofta beror det på att man spänner sig utan att man vet om det. Stress, trötthet och för lite sömn kan ge spänningshuvudvärk. Den kan i sin tur trigga igång ett migränanfall om man lider av migrän.
Migrän är ett dolt handikapp i arbetslivet. Det är en av våra vanligaste folksjukdomar. Omkring 1,3 miljoner svenskar lider av denna kroniska neurologiska sjukdom. Och den kan drabba alla. Över 400 000 personer är extra hårt ansatta med migränattacker som kommer ofta, mellan fyra till fem gånger i månaden.
Svår migrän har rankats som en av de sjukdomar som är mest handikappande. Under anfallen är den som har svår migrän mer eller mindre invalidiserad av bultande huvudvärk, illamående, kräkningar och ljus- och ljudkänslighet.
Man vet fortfarande inte varför vissa drabbas av migrän. Man vet att den till stora delar är ärftlig. En teori är att migrän beror på ett primärt fel i nervsystemet som leder till en överkänslighet för nervsignaler. Än i dag finns heller inget effektivt botemedel, även om det pågår mycket forskning för att hitta nya mediciner.
Men man kan göra mycket själv för att minska spänningshuvudvärk och migrän genom att komma underfund med vad som triggar igång attackerna och undvika dem så gott det går.
Stress är en av den vanligaste orsaken till spänningshuvudvärk och migrän. Sömnbrist, tandpressning, dålig arbetsställning och belysning, känslomässiga påfrestningar och hormonella förändringar hos kvinnor är andra. Stina Rutberg är forskare vid Luleå Tekniska universitet och har forskat om migrän.
– Min forskning visar att de utlösande faktorerna ofta samverkar. Om man utsätter sig för stress under exempelvis menstruationen så kan det leda till att ett anfall utlöses. Därför är det bra att få kunskap om sina triggers, säger Stina Rutberg.
Hennes forskning visar att sjukgymnastik och akupunktur både kan förebygga och behandla migrän.
– Akupunktur har lika bra effekt som medicinsk förebyggande behandling, men är helt utan biverkningar. Upp till 50 procent blir bättre. Akupunktur kan även sänka kroppens stressnivåer, säger hon.
Sjukgymnastik är också ett sätt att lära sig slappna av och minska stressen.
– Att kombinera avslappning och träning och/eller nackbehandling har visat sig effektivt, säger Stina Rutberg.
Så kan du förebygga och lindra spänningshuvudvärk
- Dra ner på stressen. Vardagsstress och känslomässig stress sätter sig som spänningar i kroppen, nacke och rygg och leder till spänningshuvudvärk.
- Slappna av. Hitta en metod som passar dig där du kan slappna av. Pröva promenader, yoga, massage eller stretchövningar. Ta hjälp av cd-skivor, appar, youtubefilmer eller en sjukgymnast som kan hjälpa dig med övningar.
- Rör på dig.Träna bort spänningshuvudvärken. Med bättre kondition och mer musklergår det att lindra spänningshuvudvärk. Enligt ny forskning krävs det att man styrketränar tre dagar i veckan och gör någon form av pulshöjande träningsform varje dag.
- Sov gott. Om du är trött och sover för lite får du lättare spänningshuvudvärk och migrän.
- Kolla synen. Huvudvärk kan vara tecken på att synen förändrats. Nya glasögon eller linser kan hjälpa.
- Skaffa datorglasögon. Om du jobbar mycket vid datorn kan ögonen bli överansträngda och trötta och leda till huvudvärk. Datorglasögon som anpassas efter dina behov.
- Kolla tänderna. Att gnissla eller bita ihop tänderna i sömnen ger ofta huvudvärk under dagen. En bettskena om natten kan hjälpa.
- Byt arbetsställning ofta. Vissa arbetsställningar kan göra att du spänner dig och leda till huvudvärk. Växla mellan att sitta och stå och jobba. Glöm inte att pausa då och då.
- Ät regelbundet. Kroppen behöver bränsle. Ät ordentliga måltider regelbundet. Mellanmål håller blodsockret uppe under dagen.
- För dagbok. Skriv ner när huvudvärken dyker upp, hur den yttrar sig och vad som gör att smärtan blir värre. Du kan se ett mönster och får ledtrådar vad du kan behöva ändra på.
- Sjukgymnastik och akupunktur har visat sig vara effektivt för att förebygga migrän och spänningshuvudvärk.
Det här kan trigga migrän
- Stress.
- Oregelbundna måltider.
- Psykologiska omställningar.
- Trötthet och avslappning efter en period med mycket stress.
- Slarv med sömnen och för mycket sömn.
- Störande omgivning, buller, ljus, dofter.
- Vissa livsmedel, choklad, citrusfrukter, starka ostar, starkt kryddad mat.
- Hormonella förändringar.
- Man kan också få migrän helt utan anledning.
Margaretha Eldh
Mer om Må bra
-
Stressad? Därför ska du inte hoppa över lunchen
Må bra • Nästan var fjärde yrkesverksam hoppar över lunchen minst en dag i veckan och de flesta gör det på grund av stress. Men enligt dietisten Maria Sitell leder det till att man får mindre gjort och presterar sämre.
-
Dagsljus viktigt för hälsan
Må bra • Den som jobbar inomhus under årets mörka månader får i regel alldeles för lite dagsljus. Men det finns knep för ta vara på de ljusa timmarna.
-
Utomhusjobb ger återhämtning
Kontor • Kontorsarbete behöver inte vara synonymt med att sitta inne framför en skärm, enligt Charlotte Petersson Troije som skrivit världens första avhandling om utomhuskontor.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Stressad? Därför ska du inte hoppa över lunchen
Må bra • Nästan var fjärde yrkesverksam hoppar över lunchen minst en dag i veckan och de flesta gör det på grund av stress. Men enligt dietisten Maria Sitell leder det till att man får mindre gjort och presterar sämre.
-
Dagsljus viktigt för hälsan
Må bra • Den som jobbar inomhus under årets mörka månader får i regel alldeles för lite dagsljus. Men det finns knep för ta vara på de ljusa timmarna.
-
Arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärtbesvär
Stress • Obalans mellan ansträngning och belöning på jobbet kan fördubbla risken för att utveckla förmaksflimmer. Det framkommer av en vetenskaplig studie som Hjärt-Lungfonden tagit del av.