
Bild: Pexels
Enkla anpassningar kan göra stor skillnad
Publicerat 12 maj 2025
Flexibla lösningar och ett inkluderande ledarskap krävs för att möta de hinder som personer med funktionsnedsättning ställs inför i arbetslivet. Men det behöver inte vara så svårt att få till anpassningar som underlättar för personer med funktionsnedsättning på jobbet, enligt en ny studie.
Artikeln i korthet
- Det finns ingen standardmodell som passar alla personer med funktionsnedsättning. Anpassningar behöver utgå från individens specifika behov – ofta handlar det om ganska enkla åtgärder, som flexibilitet i arbetsuppgifter och arbetstider.
- Ledningens engagemang och attityd har stor betydelse och påverkar hela arbetsgruppen. Stöd från kollegor, öppenhet och erkännande bidrar starkt till en inkluderande arbetsmiljö.
- Det saknas tillräckligt med svenska studier om arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning, och det behövs fler långtidsstudier för att förstå hur anpassningar påverkar möjligheter och utveckling över tid.
Denna sammanfattning har gjorts med hjälp av AI men är kvalitetssäkrad av en medarbetare på redaktionen.
Forskarna Maria Norstedt och Per Germundsson vid Malmö universitet har på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak gått igenom både svenska och internationella studier och sammanställningen visar på en rad utmaningar i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. Brist på flexibilitet och anpassningar är några.
– Det är en vanlig föreställning att alla med en typ av funktionsnedsättning behöver samma sak, fast vi vet att det inte alls är så. Vi ser i studierna att det inte finns en modell som passar alla. En annan missuppfattning är att det är dyrt att göra anpassningar, säger Maria Norstedt, docent vid institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet.
Kan vara enkla anpassningar
För en inkluderande och väl fungerande arbetsmiljö krävs att individens behov och förutsättningar sätts i centrum och att åtgärder inte utgår från funktionsnedsättningen i sig, utan från det individen behöver för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Det kan till exempel handla om flexibilitet när det gäller arbetsuppgifter och arbetstider.
–De är faktorer som gäller generellt för att skapa en god arbetsmiljö, men man kan behöva ge det en annan innebörd när man pratar om personer med funktionsnedsättning. Det kan röra sig om ganska enkla anpassningar.
Bemötande från ledning och arbetsgruppen spelar också en stor roll. Stöd från kollegor och en kultur som tillåter öppenhet och samarbete bidrar till en inkluderande arbetsmiljö. Det är också viktigt att känna sig delaktig och få erkännande för det arbete man gör. Cheferna spelar en viktig roll för att skapa detta.
–Flera studier visar att ledningen måste vara aktiv och visa att det finns plats för personer med funktionsnedsättning. För ledningens inställning sipprar ned till de anställda.
I studierna går det även att se en viss inlåsningseffekt. Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att ta sig vidare till andra roller, inom den egna arbetsplatsen men också att byta jobb.
–Det är en studie som pekade på detta och det är något som är viktigt att studera vidare.
Fler berörs när levnadslängden ökar
I sin genomgång överraskades forskarna över att det fanns få svenska studier. Det tror Maria Norstedt beror på att arbetslösheten är högre bland personer med funktionsnedsättning och att det därmed blivit mer fokus på hur gruppen ska få arbete än hur de upplever sin arbetsmiljö.
–Generellt sett satsas för lite på forskning om funktionsnedsättning. Det är konstigt för vi lever längre och fler av oss kommer att leva med någon typ av funktionsnedsättning.
Det saknas även studier som löper över längre tid.
–Vi behöver studier som följer en längre tid för att se vad som händer över tid om man får anpassning och stöd. Hur utvecklas möjligheterna?
Tanken är att sammanställningen ska bli ett användbart underlag för bland annat arbetsgivare, HR och fackliga organisationer.
–Ett första steg är att våga anställa personer med funktionsnedsättning och skaffa sig den kunskap som behövs. Studierna visar att arbetsgivare som har tidigare erfarenhet är mer positiva.

Anita Gullberg
Mer om Arbetsmiljöarbete
-

Så funkar det – andningsskydd
Arbetsmiljöarbete I byggen, bilverkstäder och nagelsalonger kan dålig luft skada hälsan. Ett bra andningsskydd är avgörande men bara om du använder det rätt.
-

Regelbundna hälsokontroller ger effekt
Må bra Regelbundna hälsokontroller på arbetsplatsen bidrar till bättre hälsa, bättre träningsvanor och mindre viktuppgång. Det visar en ny studie.
-
Få ut mer av medarbetarenkäten
Chef Medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg för att mäta temperaturen på arbetsplatsen. Men hur tar man bäst hand om resultatet?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Damm i arbetsmiljön ökar risken för lungemfysem
Arbetssjukdomar Lungemfysem drabbar vanligtvis rökare. Men nu visar en studie att damm från byggmaterial, sten eller betong också ökar risken att drabbas.
-

Hon forskar om Linkedin: "Många brottas med synlighet kontra skrytsamhet"
Kompetens Hur mycket är ok skryta om sig själv på Linkedin och hur ska man som anställd hantera förväntningar på att tala gott om sin arbetsgivare?
-

Fler personer med funktionsnedsättning i arbete
Distansarbete En ny rapport visar att ökade möjligheter att jobba på distans har gjort att fler med funktionsnedsättning kunnat börja arbeta eller behåll sina jobb.