"Det gäller att behålla kylan hela vägen"

Text och foto: Linn Bergbrant

Den stora arenan är upplyst i ­hemmalaget Frölunda HC:s färger, rött och grönt. De första åskådarna har just börjat köa utanför när matchens fyra domare samlas i ett omklädningsrum som agerar högkvarter under kvällen. Alla har en bakgrund som spelare och vill fortsätta vara en del av hockeyvärlden.

– Det är magiskt att få tillhöra ett lag igen, säger Daniel Wessner och syftar på det nära teamworket med det andra domarna.

– Ja, det är en speciell gemenskap, oavsett om man sitter i ett spelaromklädningsrum eller i ett sånt här omklädningsrum. Men det är nog egentligen bara vi här inne som helt förstår vilken press och ansträngning det är och hur hårt vi jobbar för det här varje dag, säger Mikael Holm.  

Vad är det som lockar? 

– Vi har de bästa platserna till de bästa hockeymatcherna. Vi får uppleva när det är som mest intensivt och spela vår roll, även om det bara är en biroll. 

En timme innan matchen mellan Frölunda HC och HV71 börjar är det dags att värma upp. Då beger sig kvartetten till ett närliggande garage och bollar gris med en fotboll.

– Det är roligt och teambuildande, säger Daniel Wessner.

Under kvällen ser domarvärden Peter Nyberg till att domarna har allt de behöver. Stämningen pendlar snabbt mellan skratt, allvar och hyperfokus. Namnen på kvällens domare släpps inte officiellt förrän två timmar innan, allt för att undvika att de ska nås av yttre påverkan.

Med över 700 SHL-matcher i bagaget hör huvud­domaren Mikael Holm till några av ligans mest rutinerade. I maj ska han döma hockey i Vinter-OS i Milano.

– Den dagen jag inte tycker det är roligt längre kommer jag sluta. Jag känner fortfarande att jag lär mig saker varje match vilket är oerhört motiverande. Jag ställs inför olika dilemman varje gång.

Hat och hot hör till domarnas vardag och Mikael Holm ser säkerhet på och utanför isen som den viktigaste arbetsmiljöfrågan. Att ha konton på sociala medier undviks.

– Vi har en så fungerande säkerhets­apparat runt oss så det är väldigt lite som når fram till oss. Man får lära sina barn att inte googla sin pappa. Den uppfällbara tunneln skyddar när de tar sig till och från rinken.

Daniel Wessner dömer en fem minuters utvisning. De är överens om att det allra svåraste att döma är tacklingar. Det går ruskigt fort och tempot bara ökar med åren.

Minutrarna innan testar de sin kommunikationsutrustning som gör att de kan prata med varandra under matchen.

Att jobba som SHL-domare innebär resor kors och tvärs över landet flera gånger i veckan. Det blir många timmar själv i bil.

– I dag hade jag bara en timmes resväg men jag kunde lika gärna varit i Luleå idag. Då hade jag åkt i morse och kommit hem imorgon vid lunch, säger Mikael Holm.

I en periodpaus åker surfplattan fram för att titta på en utvisningssituation tillsammans.

– Jag har noll problem med att du tar en utvisning där, men jag vill att du är spetsigare i din kommunikation, säger Mikael Holm till sin kollega. Innan det är dags att återvända till isen peppar han dem:

– Det är bra boys. Det är bara att behålla kylan hela vägen och fånga upp allt som händer utanför spel.

Det blir en del fajter mellan spelarna och då är det linjedomarna som hamnar närmast.

– Ofta går det att lösa med kommunikation, men inte när de gått i klinch på riktigt, säger Rickard Nilsson som gör sin åttonde säsong.

– Då blir det en säkerhetsfråga för oss. Vi håller oss lite på avstånd för att inte få en smäll, fyller Philip Hanning i.

Alla domare strävar efter att få förtroendet att döma säsongens sista matcher. Det blir som en intern tävling dem emellan. – Under slutspel är man ingen bra pappa, då är man i sin bubbla så det skriker om det, säger Mikael Holm.

Frölunda HC:s engagerade klack på kortsidan sjunger och trummar nästan oavbrutet.