Bättre jobb men mer stress

Sedan 1960-talet har arbetsvillkor och arbetsförhållanden förbättrats liksom möjligheten till flexibilitet i arbetet. Framför allt är det kvinnor som fått det bättre. I sin avhandling har sociologen Edvin Syk tittat på utvecklingen av jobbkvalitet i Sverige och Europa under fem decennier.

– Det som har förbättrats mest är arbetets komplexitet. Det är positivt eftersom det hänger ihop med möjligheten att kontrollera hur man utför sitt jobb, men också upplevelsen av att jobbet är intressant och har utvecklingspotential, säger Edvin Syk vid Institutionen för social forskning vid Stockholms universitet.

Bild: Magnus Dahl

En annan anledning till förbättringen är att möjligheten till att ha flexibla arbetsuppgifter har ökat medan de fysiska kraven och farorna har minskat.

Kvinnor har fått det bättre

Den positiva utvecklingen av jobbkvalitet har varit starkare för kvinnor, särskilt efter 1980-talet, enligt Edvin Syk. Kvinnorna har i högre grad lämnat lågkvalificerade jobb till förmån för jobb med högre kvalifikationsnivå där arbetsvillkoren är bättre.

– Kvinnor i Sverige var tidiga in på arbetsmarknaden och hade då jobb i den offentliga sektorn som till exempel vårdbiträden. Efter hand har yrken med högre kvalifikationsnivå närmat sig jämn könsfördelning. Det gäller till exempel läkare och jurister. Men könssegregationen är fortfarande stor i den mansdominerade industrin och den kvinnodominerade offentliga sektorn, säger Edvin Syk.

Men trots att jobbkvaliteten blivit bättre för både män och kvinnor, så visar Edvin Syk i sin avhandling att stressen ökat.

– Stressen i arbetslivet har ökat kraftigt. Det kan hänga samman med att komplexa jobb med hög arbetsbelastning har blivit vanligare, utan motsvarande ökning i självbestämmande.

Högre kvalitet i Norden än i Sydeuropa

I sin avhandling konstaterar Edvin Syk ändå att varje ny generation arbetstagare i snitt har högre jobbkvalitet genom sin yrkeskarriär än föregående generation. Ojämlikheten i arbetsvillkoren har minskat över tid, inte bara mellan könen utan också mellan andra grupper i samhället. 

Kommer den utvecklingen att fortsätta?

– Förhoppningen är förstås att så är fallet och vid senaste mättillfället finns inget som tyder på att det inte kan fortsätta utjämnas. 

Edvin Syk jämför även Sverige med andra europeiska länder i sin avhandling. Klasskillnaderna i jobbkvalitet är mindre i Norden än i Sydeuropa. Sverige och Nederländerna är de länder som lyckats bäst med att höja kvaliteten för de sämst ställda yrkesgrupperna.

Forskningen baseras på de stora surveyundersökningarna svenska Levnadsnivåundersökningen European Working Conditions surveys.