Hoppa till huvudinnehållet

Christel Backman har tillsammans med Cecilia Hansen Löfstrand undersökt om synliga kroppskameror minskar hot- och våldincidenterna för ordningsvakter.

Bild: Gunnar Jönsson

Hot och våld

Ny forskning om kroppsburna kameror

Kroppsburna kameror som kan spela in, är utrustning som blivit allt vanligare bland ordningsvakter. Syftet är att skapa en bättre arbetsmiljö genom att avvärja hot och våld och om det inte går kan kameran dokumentera det som sker. Men användningen är inte utan etiska problem, konstaterar forskare i en studie.

Ordningsvakter har en utsatt arbetsmiljö där både hot och våld är vanliga inslag. Tanken med att utrusta vakter med en väl synlig kroppsburen kamera är att den ska ha en lugnande effekt och därmed förbättra arbetsmiljön. Men har den nya utrustningen minskat hot- och våldsincidenterna? Det har Christel Backman och Cecilia Hansen Löfstrand, som är docenter i sociologi vid Göteborgs universitet, undersökt genom att bland annat göra intervjuer med ordningsvakter, nyckelpersoner på säkerhetsföretagen och fackliga representanter.

Hittills saknas forskning om ordningsvakters användning av kroppskameror. Däremot finns en hel del amerikanska studier av polisers användning av kamerorna.

Kamerorna har ofta en lugnande effekt

I intervjuerna upptäckte forskarna att kamerorna främst fyllde två funktioner.

– Flera upplever att kameran hjälper till, att de får färre okvädningsord och om de ska avvisa en person kan det vara lättare om de uppmärksammar på att de har kamera och kan filma, säger Christel Backman.

Ibland räcker det med att ordningsvakten bara visar att hen har kameran för att den ska ha en lugnande effekt. Kameran behöver inte ens startas.

– Om det trots allt uppstår en situation kan filmen som spelas in användas av polisen och i förlängningen i rätten som bevis.

Flera ordningsvakter tyckte också att kamerainspelningen var en trygghet och hjälp för att i efterhand kunna visa vad som verkligen hänt, för polis men även för arbetsgivaren i samband med anklagelser och polisanmälningar om att vakter använt övervåld. Att det både är bild och ljud gör att den som ser filmen i efterhand får en bättre förståelse, ansåg vakterna.

När vakterna väljer att starta kameran så är det tydligt för den som står framför att det spelas in. Men det finns också möjlighet att göra dolda inspelningar där det ser ut som att kameran är avslagen fast den spelar in. Det är en funktion som kan användas om vakten upplever att situationen kan förvärras med en öppen inspelning men att de ändå vill dokumentera vad som händer. Eller om man vill dokumentera en händelse i väntan på att polis ska komma till platsen. Vakterna kunde också använda dold inspelning i preventivt syfte, ifall de misstänkte att något kanske skulle komma att hända

De dolda inspelningarna är dock inte helt utan problem. Forskarna konstaterar att det både finns ett etiskt perspektiv och ett rättssäkerhetsperspektiv som säkerhetsbranschen och lagstiftarna bör vara uppmärksamma på och vara vaksamma på.

De väljer bort att bära kamerorna

Generellt var de ordningsvakter som intervjuades positiva till att bära kamera. Men det är inte alla som väljer att göra det och forskarna ville veta hur kollegorna ser på de som väljer bort kamera.

De svar som forskarna fick handlade om att en del av de som väljer bort kamera har jobbat länge i branschen och underförstått inte ville ha ny teknik att handskas med. Andra är verbala och hanterar oroliga situationer genom att prata sig ur dem och hamnar sällan i hotfulla situationer på grund av sin verbala förmåga.

bild på Anita Gullberg

Anita Gullberg

Mer om Hot och våld

Senaste om Forskning