Bild: Pexels
Ständiga distraktioner försämrar vår arbetsförmåga
Publicerat 27 oktober 2023
Var tredje minut blir vi störda av en notis eller ett mejl när vi jobbar. Det gör att våra arbetsuppgifter tar dubbelt så lång tid att utföra, enligt Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och en av talarna på årets upplaga av Gilla jobbet.
Fakta arbetsminnet:
Arbetsminnets kapacitet skiljer sig åt mellan olika individer. Det når sin topp mellan 20 och 30 års ålder och sedan försämras det sakta. En 60-åring har samma arbetsminneskapacitet som en 12-åring. En neuropsykiatrisk funktionsvariation som exempelvis ADHD försämrar arbetsminnet.
Källa: Torkel Klingberg
När vi följer en instruktion eller löser ett mattetal använder vi vårt arbetsminne som är nära förbundet med koncentrationsförmågan. Torkel Klingberg förklarar det som att arbetsminne och koncentrationsförmåga trängs om samma utrymme i hjärnan. Som exempel nämner han tidningsläsande vid frukostbordet. Om vår partner ställer en fråga och vi svarar på den så presterar vi sämre på läsandet och behöver läsa om samma mening för att hänga med i texten.
– Vi kan helt enkelt inte göra två saker samtidigt lika bra. Ett alternativ är att växla. Vi skriver på en text och gör ett avbrott för att kolla en notis i mobilen. Många tror att det fungerar lika bra att multitaska som att koncentrera sig på en enda uppgift. Men små distraktioner gör att arbetsminnet raderas ut. Vi får en mental ställtid där vi måste ladda om vårt arbetsminne vid varje avbrott, sa han när han föreläste om kognitiv ergonomi på Gilla Jobbets stora scen.
Kollar mobilen 150 gånger per dag
En bov när det handlar om distraktioner på jobbet är det öppna kontorslandskapet där grannarnas samtal får oss att tappa koncentrationen. En annan är alla meddelanden vi får i form av mejl, chattmeddelanden och sms. Studier visar att vi interagerar med mobilen cirka 150 gånger per dag. Torkel Klingberg anser att vi behöver bli bättre på att värna om fokustid och se till att vi varje dag får möjlighet till ostört arbete med maximal koncentration.
– Det gäller att hitta ritualer och planera i förväg för att få fokustid. Det kan till exempel handla om att man stänger av sin mobil mellan 9 och 11 varje dag. Då kan man syssla med arbetsuppgifter som kräver koncentration och som är komplexa. Det är sådant som blir lidande när man hela tiden släcker bränder genom att svara på meddelanden.
Men det är inte bara arbetsminnet som blir lidande av de ständiga avbrotten i vår digitaliserade tid. Även inlärningsförmågan blir sämre, enligt Torkel Klingberg.
– En studie där skolelever fått använda laptops i klassrummet visar att de under 42 procent av lektionstiden ägnade sig åt andra saker än själva undervisningen. Ständiga digitala distraktioner gör att vi lär oss mindre vecka efter vecka, år efter år, sa Torkel Klingberg.
Marianne Zetterblom
Mer om Digitalisering
-
Otydligt vem som ansvarar för den digitala miljön
Digitalisering • Många arbetsgivare är medvetna om att digitala system och arbetssätt har stor påverkan på arbetsmiljön i stort. Men fortfarande är det många som missar att riskbedöma och att ha en tydlig ansvarsfördelning. Det visar en stor inspektionsinsats av den digitala arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket gjort.
-
Fler använder AI i jobbet
AI • Fler använder AI i jobbet, enligt rapporten ”Svenskarna och internet” som släpptes nyligen. Att sammanfatta rapporter och felsöka programkod är några vanliga sätt att använda AI i sin yrkesroll.
-
Arbetsmiljöverket tar tempen på den digitala arbetsmiljön
Digitalisering • Under pandemin fick digitaliseringen i arbetslivet en rejäl skjuts. Nu gör Arbetsmiljöverket en inspektion för att se hur arbetsgivarna tar ansvar för den digitala arbetsmiljön och om de har tillräcklig kunskap.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
”Tystnadskultur skapar stress och ohälsa”
Arbetsklimat • Vad innebär begreppet tystnadskultur och hur utbrett är fenomenet på svenska arbetsplatser? Det ska Myndigheten för arbetsmiljökunskap ta reda på genom ett projekt där man tar hjälp av forskare från olika fält.
-
En stöttande chef minskar risken för mobbning
Mobbning • Att känna sig trygg med sin närmsta chef minskar risken att utsättas för mobbning. Det gäller även om arbetsklimatet generellt sett är dåligt, enligt ett nyligen avslutat nordiskt forskningsprojekt.
-
Hot och våld i skolan - det går att vända trenden
Hot och våld • De senaste tio åren har anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan fördubblats. Men det finns också skolor som lyckats vända trenden. Några av framgångsfaktorerna har varit tydliga strategier och kollegialt stöd.