Bild: Pexels
Ständiga distraktioner försämrar vår arbetsförmåga
Publicerat 27 oktober 2023
Var tredje minut blir vi störda av en notis eller ett mejl när vi jobbar. Det gör att våra arbetsuppgifter tar dubbelt så lång tid att utföra, enligt Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och en av talarna på årets upplaga av Gilla jobbet.
Fakta arbetsminnet:
Arbetsminnets kapacitet skiljer sig åt mellan olika individer. Det når sin topp mellan 20 och 30 års ålder och sedan försämras det sakta. En 60-åring har samma arbetsminneskapacitet som en 12-åring. En neuropsykiatrisk funktionsvariation som exempelvis ADHD försämrar arbetsminnet.
Källa: Torkel Klingberg
När vi följer en instruktion eller löser ett mattetal använder vi vårt arbetsminne som är nära förbundet med koncentrationsförmågan. Torkel Klingberg förklarar det som att arbetsminne och koncentrationsförmåga trängs om samma utrymme i hjärnan. Som exempel nämner han tidningsläsande vid frukostbordet. Om vår partner ställer en fråga och vi svarar på den så presterar vi sämre på läsandet och behöver läsa om samma mening för att hänga med i texten.
– Vi kan helt enkelt inte göra två saker samtidigt lika bra. Ett alternativ är att växla. Vi skriver på en text och gör ett avbrott för att kolla en notis i mobilen. Många tror att det fungerar lika bra att multitaska som att koncentrera sig på en enda uppgift. Men små distraktioner gör att arbetsminnet raderas ut. Vi får en mental ställtid där vi måste ladda om vårt arbetsminne vid varje avbrott, sa han när han föreläste om kognitiv ergonomi på Gilla Jobbets stora scen.
Kollar mobilen 150 gånger per dag
En bov när det handlar om distraktioner på jobbet är det öppna kontorslandskapet där grannarnas samtal får oss att tappa koncentrationen. En annan är alla meddelanden vi får i form av mejl, chattmeddelanden och sms. Studier visar att vi interagerar med mobilen cirka 150 gånger per dag. Torkel Klingberg anser att vi behöver bli bättre på att värna om fokustid och se till att vi varje dag får möjlighet till ostört arbete med maximal koncentration.
– Det gäller att hitta ritualer och planera i förväg för att få fokustid. Det kan till exempel handla om att man stänger av sin mobil mellan 9 och 11 varje dag. Då kan man syssla med arbetsuppgifter som kräver koncentration och som är komplexa. Det är sådant som blir lidande när man hela tiden släcker bränder genom att svara på meddelanden.
Men det är inte bara arbetsminnet som blir lidande av de ständiga avbrotten i vår digitaliserade tid. Även inlärningsförmågan blir sämre, enligt Torkel Klingberg.
– En studie där skolelever fått använda laptops i klassrummet visar att de under 42 procent av lektionstiden ägnade sig åt andra saker än själva undervisningen. Ständiga digitala distraktioner gör att vi lär oss mindre vecka efter vecka, år efter år, sa Torkel Klingberg.
Marianne Zetterblom
Mer om Digitalisering
-
Digitala möten gör hjärnan tröttare
Digitalisering • Digitala möten har blivit en självklarhet och något som vi inte reflekterar över längre. Men enligt forskaren Britta Nordin Forsberg blir vi tröttare och mindre kreativa av att ses på skärm.
-
AI präglar årets nyordslista
AI • Cyberresiliens, generativ AI och prompta. Flera av orden på årets nyordslista från Språkrådet handlar om digital arbetsmiljö och det gångna årets AI-utveckling.
-
Vad händer när chefen ersätts av en app
AI • Appar som styr arbetet är vanligt inom flera branscher, som till exempel lager och transport. Nu ska forskare ta reda på hur det påverkar arbetsmiljön.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Ny behandlingsmetod vid utmattning
Stress • Behandling vid utmattningssyndrom fokuserar för mycket på återhämtning. Det anser forskaren och psykologen Jakob Clason van de Leur som arbetat med en behandlingsmodell där meningsfullhet i arbetet står i centrum.
-
Kan byggbranschen lära sig av flygets säkerhetstänk?
Säkerhet • Kan en bransch dra nytta av erfarenheter och kunskap från en helt annan? Det ska forskare vid Luleå tekniska universitet ta reda på i ett projekt där de jämför hur man utreder och förebygger olyckor inom flyg- respektive byggbranschen.
-
Vanligt med robotdjur i äldrevården
Arbetsmiljöarbete • Över hälften av landets kommuner använder robotdjur i form av hundar och katter i äldrevården. Forskaren Sofia Thunberg har undersökt hur sällskapsrobotar tas emot av demenssjuka och hur de påverkar personalens arbetsvardag.