![](/globalassets/arbetsliv/2023/mars/robert-ramberg_patrik-hernwall_fotoase-karlen.jpg?center=0.35,0.53&width=980&quality=95)
Bild: Åse Karlén
Rörelsesensorer sänkte stressen hos lärare
Publicerat 3 april 2023
Många lärare brottas med känslan av att inte räcka till och att de lägger mycket tid på några elever på bekostnad av andra. I ett nytt forskningsprojekt har lärare utrustats med sensorer för att mäta hur de rör sig i klassrummet. Förhoppningen är att det ska bli ett stöd för pedagogisk utveckling.
I det nyligen avslutade projektet ”Lärares rörelsemönster” har 18 lärare från nio svenska grund- och gymnasieskolor försetts med varsin ”tagg”, en liten uppkopplad dosa som kan hänga runt halsen. Taggen registrerar hur läraren förflyttar sig i klassrummet under lektionen. Datamaterialet kan sedan visualiseras i digitala bilder eller film.
– Målet är att tekniken ska ge dem en bättre överblick över hur de fördelar sin tid, säger Patrik Hernwall, verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
Mätningen ger lärarna nya insikter
Patrik Hernwall har tillsammans med kollegan Robert Ramberg undersökt lärares rörelsemönster i klassrummet. En utgångspunkt har varit att hur mycket läraren än har planerat sin lektion är det svårt att veta hur utfallet faktiskt blir.
– Det kan kännas som att man har lagt all tid på en elev, eller att ett hörn av klassrummet inte fick någon uppmärksamhet alls. Men det är jättesvårt att skatta hur man har fördelat sin tid, förklarar Robert Ramberg.
Med rörelsemätningen som utgångspunkt har de båda forskarna sett hur lärare börjat experimentera med nya saker för att utveckla sin undervisning, till exempel genom att möblera om i klassrummet, placera om elever eller skapa så kallade ”break-out rooms” i klassrummet. Eleverna har också fått ge sin syn på hur väl de nya uppläggen för undervisningen fungerat.
Lärarna ser själva mönstren och kan testa nytt
Genom att synliggöra lärares rörelsemönster synliggörs också eleverna. Den rörelse som sker i klassrummet sker inte planlöst, konstaterar Robert Ramberg:
– En heatmap med sina färgmarkeringar illustrerar indirekt vilket behov av stöd som eleverna har. I vissa fall har lärare blivit mer medvetna om sina rörelser i klassrummet och konstaterat: ”här kan jag ju inte stå och hänga”. Ett resultat av just detta exempel var att läraren började använda en whiteboard som fanns i den bakre delen av klassrummet, med resultatet att elever som placerat sig längst bak i klassrummet fick mer fokus.
Patrik Hernwall påpekar att det kan finnas positiva effekter på känslan av stress och av att inte räcka till.
– På samma sätt som att en lärare i en visualisering kan se att en eller ett flertal elever fått mycket stöd under en eller ett flertal lektioner kan lärare i visualiseringen bekräfta att också andra elever fått stöd. Ökad trygghet i klassrummet kan göra den individuella läraren mindre åtkomlig för stress, men det är mer av en hypotes.
![bild på Henrik Lenngren](/globalassets/arbetsliv/skribenter-och-kronikorer/henrik-lenngren-90x90.jpg?width=90&mode=crop&heightratio=1&quality=80)
Henrik Lenngren
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Lästips i sommar
Arbetsmiljöarbete • Har du missat Arbetslivs artiklar i vår? Ingen fara, nu får du chansen igen. Här är vårens mest lästa artiklar.
-
Klimatförändringar ingår i ny arbetsmiljöstrategi
Arbetsmiljöarbete • För första gången ingår klimatförändringarnas påverkan på arbetsmiljön i uppdraget att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi.
-
Låg tillgång på företagshälsovård där behovet är som störst
Arbetsmiljöarbete • Att ha ont i kroppen är vanligare i yrken med låga kvalifikationskrav. Samtidigt är tillgången på företagshälsovård som lägst i dessa grupper.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Det säger forskningen om arbetstidsförkortning
Arbetstid • Kortare arbetsvecka med bibehållen lön är drömmen för många. Och forskning inom området visar att den upplevda hälsan förbättras vid arbetstidsförkortning. Däremot påverkas inte den faktiska hälsan eller sjuktalen till det bättre.
-
Ljudbubblor skapar arbetsro på kontoret
Buller • Martin Ljungdahl Eriksson, forskare på Högskolan i Väst, har tagit fram en stol med högtalare som skapar en ljudbubbla där användaren själv kan välja sin ljudmiljö.
-
Dålig säkerhet vid cykelresor i tjänsten
Arbetsolyckor och arbetsskador • En ny studie av trafiksäkerheten hos hantverkare och omsorgspersonal visar på allvarliga brister.