
Foto: Åse Karlén
Rörelsesensorer sänkte stressen hos lärare
Publicerad 3 april 2023
Många lärare brottas med känslan av att inte räcka till och att de lägger mycket tid på några elever på bekostnad av andra. I ett nytt forskningsprojekt har lärare utrustats med sensorer för att mäta hur de rör sig i klassrummet. Förhoppningen är att det ska bli ett stöd för pedagogisk utveckling.
I det nyligen avslutade projektet ”Lärares rörelsemönster” har 18 lärare från nio svenska grund- och gymnasieskolor försetts med varsin ”tagg”, en liten uppkopplad dosa som kan hänga runt halsen. Taggen registrerar hur läraren förflyttar sig i klassrummet under lektionen. Datamaterialet kan sedan visualiseras i digitala bilder eller film.
– Målet är att tekniken ska ge dem en bättre överblick över hur de fördelar sin tid, säger Patrik Hernwall, verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
Mätningen ger lärarna nya insikter
Patrik Hernwall har tillsammans med kollegan Robert Ramberg undersökt lärares rörelsemönster i klassrummet. En utgångspunkt har varit att hur mycket läraren än har planerat sin lektion är det svårt att veta hur utfallet faktiskt blir.
– Det kan kännas som att man har lagt all tid på en elev, eller att ett hörn av klassrummet inte fick någon uppmärksamhet alls. Men det är jättesvårt att skatta hur man har fördelat sin tid, förklarar Robert Ramberg.
Med rörelsemätningen som utgångspunkt har de båda forskarna sett hur lärare börjat experimentera med nya saker för att utveckla sin undervisning, till exempel genom att möblera om i klassrummet, placera om elever eller skapa så kallade ”break-out rooms” i klassrummet. Eleverna har också fått ge sin syn på hur väl de nya uppläggen för undervisningen fungerat.
Lärarna ser själva mönstren och kan testa nytt
Genom att synliggöra lärares rörelsemönster synliggörs också eleverna. Den rörelse som sker i klassrummet sker inte planlöst, konstaterar Robert Ramberg:
– En heatmap med sina färgmarkeringar illustrerar indirekt vilket behov av stöd som eleverna har. I vissa fall har lärare blivit mer medvetna om sina rörelser i klassrummet och konstaterat: ”här kan jag ju inte stå och hänga”. Ett resultat av just detta exempel var att läraren började använda en whiteboard som fanns i den bakre delen av klassrummet, med resultatet att elever som placerat sig längst bak i klassrummet fick mer fokus.
Patrik Hernwall påpekar att det kan finnas positiva effekter på känslan av stress och av att inte räcka till.
– På samma sätt som att en lärare i en visualisering kan se att en eller ett flertal elever fått mycket stöd under en eller ett flertal lektioner kan lärare i visualiseringen bekräfta att också andra elever fått stöd. Ökad trygghet i klassrummet kan göra den individuella läraren mindre åtkomlig för stress, men det är mer av en hypotes.

Henrik Lenngren
Mer om Arbetsmiljöarbete
-

Han möter barnen som misstänks för de grövsta brotten
Kompetens Wahab Akman förhör unga misstänkta för grova våldsbrott. För att klara den psykiska belastningen krävs specialkompetens och stöd från kollegor.
-

"Positiva p-böter" stärker säkerheten
Säkerhet I järnvägsdepån i Hagalund i Solna rör sig varje dag hundratals personer från olika företag. Mitt i den intensiva trafiken på bangården har ett gemensamt säkerhetsarbete tagit form som gett tydliga resultat. På kort tid har de säkra beteendena mer än fördubblats.
-
Nya riktlinjer ska underlätta för anställda med NPF
Mångfald Stress, utmattning och sjukskrivningar är vanligt bland personer med adhd och autism. Nu lanserar Arbetsmiljöverket nya riktlinjer som ska hjälpa arbetsgivare att skapa ett mer hållbart och inkluderande arbetsliv för personer med NPF-diagnoser.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Arbete på distans kräver ett tankeskifte
Distansarbete Övergången till hybridarbete – att varva arbete på distans och fysisk närvaro på arbetsplatsen – kräver mer än ett teknikskifte.
-
Gör AI oss dummare?
AI AI kan göra oss effektivare på jobbet, men också sämre på att tänka själva. Fenomenet deskilling handlar om hur problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet riskerar att försvagas när vi överlåter allt fler arbetsuppgifter åt tekniken.
-
Digitalt stöd sänker trösklarna för att ta hjälp med alkoholproblem
Alkohol och droger Företagshälsan möter ofta personer med långt gångna alkoholproblem. Ett nytt digitalt verktyg har nu testats för att tidigare fånga upp medarbetare med riskbruk.