Bild: Åse Karlén
Rörelsesensorer sänkte stressen hos lärare
Publicerat 3 april 2023
Många lärare brottas med känslan av att inte räcka till och att de lägger mycket tid på några elever på bekostnad av andra. I ett nytt forskningsprojekt har lärare utrustats med sensorer för att mäta hur de rör sig i klassrummet. Förhoppningen är att det ska bli ett stöd för pedagogisk utveckling.
I det nyligen avslutade projektet ”Lärares rörelsemönster” har 18 lärare från nio svenska grund- och gymnasieskolor försetts med varsin ”tagg”, en liten uppkopplad dosa som kan hänga runt halsen. Taggen registrerar hur läraren förflyttar sig i klassrummet under lektionen. Datamaterialet kan sedan visualiseras i digitala bilder eller film.
– Målet är att tekniken ska ge dem en bättre överblick över hur de fördelar sin tid, säger Patrik Hernwall, verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
Mätningen ger lärarna nya insikter
Patrik Hernwall har tillsammans med kollegan Robert Ramberg undersökt lärares rörelsemönster i klassrummet. En utgångspunkt har varit att hur mycket läraren än har planerat sin lektion är det svårt att veta hur utfallet faktiskt blir.
– Det kan kännas som att man har lagt all tid på en elev, eller att ett hörn av klassrummet inte fick någon uppmärksamhet alls. Men det är jättesvårt att skatta hur man har fördelat sin tid, förklarar Robert Ramberg.
Med rörelsemätningen som utgångspunkt har de båda forskarna sett hur lärare börjat experimentera med nya saker för att utveckla sin undervisning, till exempel genom att möblera om i klassrummet, placera om elever eller skapa så kallade ”break-out rooms” i klassrummet. Eleverna har också fått ge sin syn på hur väl de nya uppläggen för undervisningen fungerat.
Lärarna ser själva mönstren och kan testa nytt
Genom att synliggöra lärares rörelsemönster synliggörs också eleverna. Den rörelse som sker i klassrummet sker inte planlöst, konstaterar Robert Ramberg:
– En heatmap med sina färgmarkeringar illustrerar indirekt vilket behov av stöd som eleverna har. I vissa fall har lärare blivit mer medvetna om sina rörelser i klassrummet och konstaterat: ”här kan jag ju inte stå och hänga”. Ett resultat av just detta exempel var att läraren började använda en whiteboard som fanns i den bakre delen av klassrummet, med resultatet att elever som placerat sig längst bak i klassrummet fick mer fokus.
Patrik Hernwall påpekar att det kan finnas positiva effekter på känslan av stress och av att inte räcka till.
– På samma sätt som att en lärare i en visualisering kan se att en eller ett flertal elever fått mycket stöd under en eller ett flertal lektioner kan lärare i visualiseringen bekräfta att också andra elever fått stöd. Ökad trygghet i klassrummet kan göra den individuella läraren mindre åtkomlig för stress, men det är mer av en hypotes.
Henrik Lenngren
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Så ska montering av solceller bli säkrare
Säkerhet • Fack och arbetsgivare jobbar nu tillsammans för att öka säkerheten för dem som monterar solceller, ett arbete som innebär många risker.
-
Vanligare att vända sig till kvinnliga chefer med problem
Chef • Åtta av tio chefer upplever att deras arbetsmiljö är ganska bra. Men det finns stora skillnader mellan sektorer och mellan kvinnliga och manliga chefer.
-
Stärkta rättigheter för gig-arbetare
Arbetsmiljöarbete • Nyligen enades EU:s social- och arbetsmarknadsministrar om ett nytt direktiv för matbud, taxichaufförer och andra som får sina uppdrag via digitala plattformar. Syftet är att stärka deras rättigheter och reglera användningen av algoritmer som styr och övervakar arbetet.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Ny studie om arbetsplatsens stöd vid livskriser
Psykisk hälsa • Hur kan chefer och kollegor stötta medarbetare som råkar ut för svåra livshändelser? Den frågan ska forskare vid Luleå tekniska universitet nu undersöka.
-
Unga snickare drabbas av vibrationsskador
Vibrationer • Var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. Skadorna drabbar även unga snickare enligt en ny avhandling från Lunds universitet.
-
Humor en maktfaktor på jobbet
Arbetsklimat • Humor är ett smörjmedel som kan höja stämningen på jobbet. Men humor kan också vara ett maktmedel som ger fördelar för den som får uppskattning för sina skämt.