
Foto: Canva
Onödiga arbetsuppgifter drar ner motivationen
Publicerad 9 januari 2023
Läraren som måste byta glödlampor eller läkaren som för in samma information i flera olika datasystem. Att ha arbetsuppgifter som går utanför den egentliga rollen kan vara negativt både för hälsa och motivation, enligt forskningen.
Constanze Leineweber, docent i psykologi vid Stockholms universitet, leder en studie om hur vanligt det är med extra arbetsuppgifter och hur det påverkar hälsan. Hon talar om illegitima arbetsuppgifter och delar in dem i onödiga och oskäliga.
Onödiga arbetsuppgifter handlar om hur arbetet är organiserat - som att behöva lägga in samma information i flera datasystem för att systemen inte är kompatibla.
Oskäliga arbetsuppgifter är de som egentligen är någon annans ansvarsområde, som att läraren städar klassrummet efter dagens slut, byter en trasig glödlampa eller utför olika administrativa uppgifter som inte ingår i arbetsrollen.
De hjälpfunktioner som ska underlätta vårt arbete finns inte längre kvar
– När organisationer slimmas allt mer finns inte längre sekreterare och vaktmästare kvar. De hjälpfunktioner som ska underlätta vårt arbete har tagits bort. Vi vet från tidigare studier att de illegitima arbetsuppgifterna kan upplevas som stressande och har negativa hälsoeffekter, säger Constanze Leineweber.
Hon menar att alla dessa kringuppgifterna kan göra att man till slut är mindre tillfreds med sitt huvudsakliga arbete och kanske upplever brist på motivation. Och känslan av inte kunna utföra sitt arbete kan i längden leda till att man väljer att lämna sitt yrke.
– Sen är det en subjektiv känsla hur vi upplever de illegitima arbetsuppgifterna. Vissa personer påverkas mycket, medan andra kanske inte påverkas alls. Jag tror att det är bra att prata om vilka de illegitima arbetsuppgifterna är så att det blir tydligt vilka de är och vem som åtar sig dem på arbetsplatsen.
Europeisk forskning har redan visat att det finns ett samband mellan det Constanze Leineweber kallar illegitima arbetsuppgifter och negativ påverkan på arbetsglädje och mående.
I längden blir det ingen besparing
Nu vill Constanze Leineweber titta på saken ur ett svenskt perspektiv.
Studien som finansieras av Afa Försäkring, bygger på data ur en stor svensk undersökning, SLOSH (Swedish Longitudinal Occupational Study of Health), med över 50 000 deltagare. Studien blir också en av de första att följa deltagarna över tid.
Constanze Leineweber säger att de extra arbetsuppgifterna uppstår när arbetsgivare försöker spara pengar, men att det i längden inte är en besparing om de anställda i stället blir sjuka eller lämnar arbetet.

Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-

Han möter barnen som misstänks för de grövsta brotten
Kompetens Wahab Akman förhör unga misstänkta för grova våldsbrott. För att klara den psykiska belastningen krävs specialkompetens och stöd från kollegor.
-

"Positiva p-böter" stärker säkerheten
Säkerhet I järnvägsdepån i Hagalund i Solna rör sig varje dag hundratals personer från olika företag. Mitt i den intensiva trafiken på bangården har ett gemensamt säkerhetsarbete tagit form som gett tydliga resultat. På kort tid har de säkra beteendena mer än fördubblats.
-
Nya riktlinjer ska underlätta för anställda med NPF
Mångfald Stress, utmattning och sjukskrivningar är vanligt bland personer med adhd och autism. Nu lanserar Arbetsmiljöverket nya riktlinjer som ska hjälpa arbetsgivare att skapa ett mer hållbart och inkluderande arbetsliv för personer med NPF-diagnoser.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Arbete på distans kräver ett tankeskifte
Distansarbete Övergången till hybridarbete – att varva arbete på distans och fysisk närvaro på arbetsplatsen – kräver mer än ett teknikskifte.
-
Gör AI oss dummare?
AI AI kan göra oss effektivare på jobbet, men också sämre på att tänka själva. Fenomenet deskilling handlar om hur problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet riskerar att försvagas när vi överlåter allt fler arbetsuppgifter åt tekniken.
-
Digitalt stöd sänker trösklarna för att ta hjälp med alkoholproblem
Alkohol och droger Företagshälsan möter ofta personer med långt gångna alkoholproblem. Ett nytt digitalt verktyg har nu testats för att tidigare fånga upp medarbetare med riskbruk.