Stort intresse för virtuella kontor

Tänk dig att du kommer till jobbet, sätter på dig VR-glasögonen och får tillgång till ett helt annat kontor. Plötsligt har du flera virtuella skärmar framför dig som du kan göra precis hur stora du vill. Du kanske blickar ut över en sommaräng, traskar omkring i ett bostadsområde du designat eller börjar rita upp tabeller och diagram stora som whiteboardtavlor tillsammans med en avatar-kollega.

Faktum är att denna teknik redan finns i dag. Frågan är bara om den är ett bra verktyg som underlättar arbetet.

– Den forskning som finns på området inriktar sig mest på kommunikationen, om den blir bättre och om tekniken kan motverka isolation, säger Cecilia Berlin, docent i produktionsergonomi vid Chalmers tekniska högskola.

Tillsammans med forskarkollegan Maral Babapour Chafi som är anställd vid stressforskningsinstitutet i Västra Götalandsregionen ska hon under två års tid fördjupa sig i VR-teknik som arbetsredskap i ett projekt som finansieras av Afa Försäkring.

– Det är verkligen en spännande utmaning eftersom det både är ett nytt forskningsfält men förmodligen också ett helt nytt arbetsredskap för våra testpersoner, säger Maral Babapour Chafi.

Precis som när bilarna kom

Första steget blir att bestämma vilket program och gränssnitt som ska användas. Sedan handlar det om att utforma uppgifter som deltagarna ska utföra, och undersöka vad som faktiskt är möjligt att göra i de VR-program som finns idag.

– Eftersom själva tekniken är helt ny för de flesta förväntar vi oss en viss inlärningskurva innan vi kan bedöma hur effektivt själva arbetet utförs, säger Maral Babapour Chafi.

– Man kan dra parallellen till när bilarna kom. Det var en stor mental förändring att styra med ratt istället för tömmar. Vad kommer hända om vi tar bort mus och tangentbord och interagerar med arbetsuppgiften på ett helt annat sätt, fyller Cecilia Berlin i.

Mer rörelse på kontoret

Förutom att bedöma utfallet av själva arbetet kommer forskarna också undersöka ergonomiska arbetsmiljöfaktorer, både fysiska men också kognitiva. Kanske kan VR-kontor innebära ett rörligare arbete eftersom hela synfältet utgörs av en skärm.

– Det är möjligt att man rör sig mellan skärmar och arbetsytor på ett helt annat sätt än vi är vana vid i dag, säger Cecilia Berlin.

Den kognitiva ergonomin handlar om i hur hög grad hjärnan belastas av information som måste processas. Ett stort arbetsmiljöproblem på vanliga kontor handlar om distraktion i form av ljud och ljus från den omgivande miljön.

– En hypotes är att man kan jobba mer ostört på ett VR-kontor eftersom man helt stänger ute den verkliga visuella miljön, säger Maral Babapour Chafi.

Stort intresse

I den negativa vågskålen ligger däremot risken att gränssnittet i VR-programmen är svårarbetade och stjäl uppmärksamhet i form av reklam och notifikationer.

– Det kan också handla om att tekniken laggar och på det sättet stör arbetsflödet, säger Cecilia Berlin.

Intresset för forskningsprojektet har varit väldigt stort, inte minst från företag som jobbar med utveckling av VR-miljöer för kontor. I hur hög grad VR-kontor faktiskt används redan i dag vet inte forskarna.

– Jag har bara läst journalistiska texter från USA och det kan ju innebära att det är mer utbrett där. Men kanske man kommit jättelångt någonstans i Asien, bara att rapporteringen inte nått oss än. Det vi kan säga med säkerhet är att det inte finns mycket vetenskaplig forskning på området, säger Cecilia Berlin.