
Så lyckas du med nyårslöftet
Publicerad 30 december 2021
Hur du formulerat ditt nyårslöfte har stor betydelse för om du kommer lyckas eller inte. Det visar en studie från Stockholms och Linköpings universitet där forskare har analyserat drygt 1 000 personers nyårslöften.
Hur du formulerar ditt nyårslöfte är viktigt för slutresultatet. Om du väljer att börja med någonting istället för att sluta med någonting så har du störst chans att uppnå dina mål. Det är slutsatsen i världens största studie hittills på ämnet nyårslöften. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos One.
Studien grundar sig på 1 066 personers nyårslöften vid årsskiftet 2017/2018. Testpersonerna fick formulera sina nyårslöften och delades därefter in i tre grupper. Grupperna fick olika mycket stöd under året för att lyckas – inget stöd alls, lite stöd eller mycket stöd.
– Det visade sig att stödet som gavs till testpersonerna inte innebar så stor skillnad när det kom till slutresultatet att hålla sitt löfte under hela året. Det som förvånade oss var resultatet kring hur man utformat sitt löfte, säger professor Per Carlbring, psykologiska institutionen, Stockholms universitet i en kommentar.
Bäst gick det för de deltagare som formulerat ett så kallat "närmandemål", det vill säga ett nyårslöfte som utgår från att man vill börja med eller införa något nytt i sitt liv. Sämre gick det för dem som valt ett så kallat undvikandemål som går ut på att man vill undvika eller sluta med något.
En lösning skulle kanske därför kunna vara att formulera om sitt nyårslöfte, enligt Per Carlbring.
– Lovar du exempelvis att du ska sluta äta godis och gå ner i vikt så har du med allra största sannolikhet större framgång om du istället säger "jag ska äta frukt flera gånger om dagen". Därmed ersätter du godis med något nyttigt som förmodligen innebär att du går ner i vikt och därmed kan hålla ditt löfte. Man kan inte sudda ut ett beteende, men man kan ersätta det med något annat. Det kan däremot vara svårare att applicera på löftet "jag ska sluta röka", något som man kanske gör 20 gånger om dagen, säger han.
*Artikeln publicerades första gången i januari 2021.

Marianne Zetterblom
Läs fler artiklar av Marianne Zetterblom
Mer om Må bra
-

God kondition skyddar mot stress
Må bra Långvarig stress ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Men god kondition kan ha en skyddande effekt. En ny studie visar att stressade personer med bra kondition hade bättre värden på flera faktorer som påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom.
-

Så vet du om jobbångesten handlar om dålig arbetsmiljö
Må bra Att känna motstånd inför att byta sovmorgon mot väckarklocka är naturligt. Men om olusten återkommer efter varje semester kan det handla om mer än vanlig jobbångest.
-

Våga släppa jobbet på semestern
Må bra Semestern ska vara en tid för återhämtning. Men för många chefer är det svårt att släppa jobbet helt. Hur säkerställer du att verksamheten fungerar utan din närvaro – och att ledigheten verkligen blir ledig? Nyckelordet är planering.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Införande av AI kräver koll på arbetsmiljön
AI AI kan effektivisera arbetet, men också skapa stress och förändra yrkesroller. Därför behöver arbetsmiljön vara med i planeringen när ny teknik införs. Det visar en studie från Högskolan i Halmstad där forskarna undersökt hur införande av AI påverkar anställda i IT-branschen.
-

Så vanligt är tystnadskultur på jobbet
Arbetsklimat Drygt en fjärdedel av alla anställda upplever att det finns en tystnadskultur på deras arbetsplats, enligt en kartläggning från Arbetsmiljöverket.
-

Här är kontoret byggt för hjärnan
Kontor Mindre stress, mer kreativitet och bättre fokus – kan den fysiska miljön på jobbet bidra till det? Ja, faktiskt. Det handlar om neurodesign och hur miljön runtom oss påverkar hjärnan och kroppen.