Mer kunskap behövs om hur AI påverkar arbetsmiljön

Arbetslivet blir alltmer digitaliserat, en utveckling som eskalerat under pandemin. Att dålig uppkoppling eller bristande ljud under ett viktigt Teamsmöte kan skapa frustration kan de flesta av oss känna igen. Men vad innebär det att ha en robot som sin närmsta kollega? Eller få beslutsrekommendationer från AI? 

Det behöver vi veta mer om konstaterar nu en grupp forskare i rapporten "Så påverkar AI och robotisering vår arbetsmiljö". Forskarna har undersökt kunskapsläget på området på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. En av forskarna bakom rapporten är Åsa Cajander, professor i människa–datorinteraktion vid Uppsala universitet.

– Det finns en hel del forskning om digitalisering och hälsa, till exempel kopplingar mellan utbrändhet och införandet av ny teknik. Men det finns stora luckor när det kommer till användandet av AI och robotisering. Vi behöver veta mer om hur dessa tekniker påverkar oss människor och hur man kan designa system som stödjer människor i stället för att störa, säger hon.

Behöver få in arbetsmiljöperspektivet

En förklaring till att det saknas kunskap om hur AI och robotisering påverkar vår arbetsmiljö tror Åsa Cajander ligger i att arbetsmiljöforskningen traditionellt fokuserat på den fysiska arbetsmiljön och stressrelaterade frågor medan teknikutvecklingen framför allt bedrivs vid de tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna.

– På tekniksidan finns en otrolig kunskap och driv kring teknik och innovation men kanske vissa brister när det kommer till de bredare samhällsaspekterna. Teknikutvecklingen har gått väldigt snabbt och AI och robotisering kommer att påverka oss människor alltmer framöver. Vi behöver få in arbetsmiljöperspektivet i den här utvecklingen – hur tekniken påverkar oss människor.

Universitetsutbildningarna har inte riktigt hängt med och det är samma inom många organisationer. De flesta har en HR-avdelning men de jobbar sällan med digital arbetsmiljö, säger Åsa Cajander.
Den forskning som finns på området visar att teknik kan bidra till att vissa yrkesgrupper snabbare och effektivare kan lära sig sina arbetsuppgifter och utveckla sina kompetenser, medan andra yrkesgruppers kompetens snarare tenderar att bli utarmade. Enligt Åsa Cajander behöver vi öka kunskapen om när och hur vi ska använda ny teknik, för att den ska hjälpa snarare än stjälpa.

Arbetet går snabbare men glädjen försvinner

– I dag använder vi ofta automatisering där det är möjligt, utan att ta hänsyn till vad det får för konsekvenser för människan som ska utföra arbetet. Ett exempel är när man automatiserar kassaarbete genom att använda QR-koder. Det gör visserligen att arbetet går snabbare men kanske försvinner också en del av glädjen med jobbet, säger Åsa Cajander.

Hon efterlyser tydligare direktiv för forskningsfinansiärer att stötta projekt inom teknik och arbetsmiljö samt att universiteten får ett tydligare uppdrag att få in mer av arbetsmiljöperspektivet i teknikutvecklingen.

– Det här är en fråga som är otroligt viktig och som blir allt viktigare. Vi har redan sjuktal som är alarmerande. Det är av stor vikt att vi börjar jobba mer integrerat med arbetsmiljö och digitaliseringsutvecklingen, säger Åsa Cajander.