Hoppa till huvudinnehållet

Enligt en ännu opublicerad forskningsstudie får de som arbetar mycket på distans ett högre stresspåslag än de som gör det i liten utsträckning.

Bild: Jan Baborak/Unsplash

Distansarbete

Distansarbete ger ökat stresspåslag

Hybridarbete har blivit vanligt på många svenska företag efter pandemin. Men i dagsläget finns lite forskning på vilka konsekvenser det får för arbetsmiljön. Enligt en ännu opublicerad studie får de som arbetar mycket på distans ett högre stresspåslag.

I en pågående forskningsstudie har forskare vid Högskolan i Gävle gjort mätningar av fysisk aktivitet och hjärtfrekvens på cirka 300 tjänstemän i offentliga organisationer och privata företag. Forskarna har jämfört belastningen de dagar tjänstemännen jobbat på kontoret med de dagar de jobbat på distans.

– Vi håller på att analysera resultatet fortfarande så det är inte publicerat än. Men det vi har sett hittills är att de som arbetar lite eller inte alls på distans har högre hjärtfrekvensvariabilitet. Det gäller oavsett om personerna har valt distansarbetet själv eller inte, säger Marina Heiden, professor vid Högskolan i Gävle.

Hjärtfrekvensvariabilitet, som står för Heart Rate Variability, är en biomarkör som bär på en mängd data om vår hälsostatus. Ett högt värde indikerar bra fysisk kondition och god återhämtning. Ett lågt värde indikerar att kroppen är stressad.

Viktigt att fortsätta följa upp

De som mår psykiskt sämst av distansarbete är de som inte valt det själva och de upplever också oftare en konflikt mellan privatliv och arbetsliv, enligt studien.

– Det har också visat sig att de som distansarbetar mer än de skulle vilja mår sämre än både de som arbetar så mycket på distans som de önskar och de som gör det i mindre utsträckning än de skulle vilja.

Att jobba på distans var tidigare ett frivilligt val och något lyxigt, men under pandemin blev det påtvingat. Marina Heidens studie visar att många arbetade mer på distans än de egentligen önskade.

– När nu distansarbetet delvis fortsätter på många företag är det viktigt att fortsätta följa upp hur de anställda mår. I synnerhet om de till stor del är själva med sina arbetsuppgifter, säger Marina Heiden.

 

bild på Marianne Zetterblom

Marianne Zetterblom

Mer om Distansarbete

Papperstidning

Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.

Prenumerera

Senaste om Forskning