Utlandsfödda blir oftare utsatta för mobbning

– Det finns en ökad risk för mobbning av personer som arbetar i Sverige, men är födda i ett annat land. Mobbning skadar inte bara en person allvarligt utan även arbetsplatsen där det pågår, säger Michael Rosander som är biträdande professor i psykologi vid Linköpings universitet. 

I studien har Michael Rosander och hans forskarkollega tittat på två olika typer av mobbning - arbetsrelaterad och personrelaterad. Arbetsrelaterad mobbning är att utsättas för negativa handlingar kopplade till sina arbetsuppgifter. Det kan vara att bli fråntagaren ansvar, tvingad att göra triviala arbetsuppgifter eller bli lite extra övervakad och kontrollerad. Både av chefen och kollegorna.

– Där var det ingen skillnad mellan de som var födda i Sverige och de som var utlandsfödda. Men vad det gäller den personrelaterade mobbningen var det tre gånger större risk att bli drabbad av mobbning om du var utlandsfödd och ännu större risk om du var född utanför Europa.

Personrelaterad mobbning är att bli förlöjligad, baktalad, utesluten och inte lyssnad på. Och det är den utlandsfödde som är i minoritet på en arbetsplatsen som riskerar att drabbas hårdast av den formen av mobbning. Den personen anses avvikande i jämförelse med övriga i gruppen.

– Då kallar vi det rovjaktsmobbning. Det spelar det ingen roll vad du gör eller säger, du utsätts på grund av din uppenbarelse. Ju längre bort från Sverige du kommer desto mer ökar risken för att drabbas av mobbning på en arbetsplats. I en organisation som inte mår bra ökar risken för att vi ger oss på den som inte är som vi.

En tydlig grogrund för mobbning, menar Michael Rosander, är när det inte är ordning och reda på en arbetsplats. När det är otydliga strukturer, oklara roller och där ingen riktigt vet vad som förväntas av en. Då kan vi börja leta syndabockar som blir måltavlor för frustrationen.

Han säger att mobbning förekommer i alla branscher. Men är noga med att betona att mobbning inte handlar om enstaka händelser, utan är något som sker systematiskt och under längre tid. Ofta börjar det smygande för att bli mer frekvent. Det kan vara arbetsrelaterat till en början och sen övergå till personrelaterat.

–Arbetsplatser där mobbning pågår och tillåts är dåliga arbetsplatser. Det är negativa relationer där alla mår dåligt. Vi vet från egen och internationell forskning att konsekvenserna för hälsa och mående är allvarliga vid mobbning. Risken att begå självmord ökar. En statlig utredning skattade redan för 20 år sedan att mobbning kan ligga bakom minst hundra självmord per år, fler än som dör i fysiska arbetsplatsolyckor.

För att komma åt mobbning i alla dess former menar Michael Rosander att vi måste öka medvetenheten om att den finns på våra arbetsplatser och ta in det som en naturlig del i arbetsmiljöarbetet. Se till att roller, ansvar och förväntningar är tydliga, att den som känner sig utsatt vet vart den ska vända sig och att det finns tydliga rutiner för att kunna agera för kollegor som bevittnar mobbning.

I en annan studie som pågått parallellt med studien om mobbning och utlandsfödda undersöktes ett antal organisationer, bland annat ett stort privat företag där det till en början var 14 procent som var utsatta för mobbning. Efter att de under tre års tid fått återkoppling på hur många som var utsatta för mobbning var de nere på 4 procent.

– De hade jobbat med värdegrunden och hur man skulle vara mot varandra, men också förtydligat olika delar av verksamheten. Och de två avdelningarna som hade haft störst problem var de som hade bättrat sig mest. Det finns mycket att vinna på lyfta mobbning i en organisation både för välmåendet och för resultatet, säger Michael Rosander.