
Bild: Istockphoto
Så påverkas förskolan av ett varmare klimat
Publicerat 23 september 2021
Trötta pedagoger och frustrerade barn. Det är ett exempel på hur värmeböljor påverkar arbetsmiljön i förskolan. Ofta är det svårt att få till en bra inomhustemperatur och utomhus råder inte sällan brist på skugga, enligt en pilotstudie.
Arbets- och miljömedicin i Örebro undersökte inomhustemperaturen på fyra förskolor från början av juli till mitten av augusti förra året. I slutet av perioden var det en värmebölja och under den perioden låg medeltemperaturen inomhus på 24 och 26 grader under förskolornas öppettider. Temperaturen steg dessutom under veckan för att på torsdagar och fredagar ligga runt 26 till 27 grader.
– Över hälften av personalen upplevde problem med stillastående och instängd luft samt höga temperaturer under hela sommarhalvåret. Men under den värmebölja som var när vi mätte var en majoritet av personalen besvärade av trötthet och en tunghetskänsla i huvudet och var tredje upplevde huvudvärk och irriterade ögon, säger Anita Gidlöf-Gunnarsson, beteendevetare vid Arbets- och miljömedicin i Örebro.
Svår pedagogisk situation
Även barnen påverkades. De blev trötta, irriterade och tappade tålamodet oftare än vanligt.
– Det blev allmänt rörigt och för pedagogerna blev det en besvärlig pedagogisk situation. De har ju också ansvaret för att barnen inte ska bli uttorkade. De försökte hantera värmen på olika sätt, till exempel genom att sätta upp madrasser för fönstren.
Eftersom vi går mot mer extremt väder med fler och längre värmeböljor är det ett problem att byggnader som används för förskola, skola och äldreomsorg ofta är dåligt anpassade, anser Anita Gidlöf-Gunnarsson.
Få träd
– Många förskolor har stora fönsterpartier som i söder- eller sydvästläge som värmer upp byggnaden om det saknas bra möjligheter att skärma av solen. Ett annat problem är gårdarna där det ofta är mycket asfalt och få träd som skuggar. I synnerhet är det så på nybyggda förskolor i stadsmiljö.
Anita Gidlöf-Gunnarsson hoppas att studien blir en del av kommunernas handlingsplaner när det gäller att klimatanpassa vård, skola och omsorg.
– Äldre är ju ännu mer utsatta än barnen och de vistas ju dygnet runt på sina boenden. Den pilotstudie vi gjorde på vård- och omsorgsboenden i Örebro sommaren 2020 visade att de kunde bli över 30 grader i sovrummen. Får man en värmebölja som den som var 2018 blir det mycket svårt att hantera.
Klimatanpassning av förskolan
- Undvik stora fönsterpartier i syd- eller sydvästläge.
- Förse fönster med solfilter.
- Sätt upp markiser.
- Planera för träd och grönska på gårdarna eftersom det ger skugga och gör att omgivande luft kyls ned.
- Installera AC. För att det inte ska gå åt så mycket el kan man kyla ner ett rum på förskolan eller använda grön el genom att ha solpaneler på taket.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsmiljöarbete
-
Då ökar risken för värmestress
Arbetsmiljöarbete • Byggnadsbetare, vägarbetare, lantarbetare och andra yrkesgrupper som jobbar utomhus löper störst risk att drabbas av värmestress.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.
Senaste om Forskning
-
Då ökar risken för värmestress
Arbetsmiljöarbete • Byggnadsbetare, vägarbetare, lantarbetare och andra yrkesgrupper som jobbar utomhus löper störst risk att drabbas av värmestress.
-
En kram kan skydda mot stress
Stress • En kort kram kan fungera som en buffert mot stress. Det visar en tysk forskningsstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one.
-
Därför blir unga kvinnor mer zoomtrötta
Distansarbete • Att synas på en skärm med sin hemmiljö som bakgrund spär på den press som unga redan känner av sociala medier. Det konstaterar Markus Fiedler, forskare i medieteknik.