Ohövligt beteende kan smitta av sig

På de flesta arbetsplatser arbetar man förebyggande mot trakasserier, kränkningar och mobbning som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men ohövligt beteende kan hamna under radarn och det kan vara svårt att hindra medarbetare från att kläcka ur sig nedlåtande kommentarer, himla med ögonen när någon pratar eller låta bli att hälsa på kollegor. Även att sprida rykten, undanhålla information eller inte bjuda in till möten kan räknas till otrevliga beteenden.

– När vi pratar om otrevliga beteenden i de här sammanhangen brukar vi syfta till beteenden som har en lite lägre intensitet än andra typer av kränkningar som kan förekomma på arbetsplatser. Det är inte lika grova påhopp, som till exempel vid arbetsplatsmobbning eller andra liknande grövre kränkningar, säger Kristoffer Holm vid Lunds universitet som skrivit en avhandling i psykologi om ohövlighet i arbetslivet. 

Sämre prestationer

Tidigare forskning har visat att den som utsätts för ohövlighet på jobbet presterar sämre, blir mindre engagerad i sitt arbete och upplever en lägre grad av välmående och arbetstillfredsställelse. I längden kan det leda till att man söker sig till ett annat arbete. Men även de som bevittnar otrevliga beteenden på jobbet påverkas, visar Kristoffer Holms avhandling.

– Det vi såg var att om man bevittnade ohövlighet blir man benägen att ta efter det här beteendet. Personer som hade sett det här på arbetet hade en ökad tendens att själv vara ohövliga sex månader senare, säger han.

De som bevittnat ohövliga beteenden på jobbet kunde också uppleva känslor av stress, orättvisa och en lägre arbetstillfredsställelse.

Kollegors beteende smittar

– Det intressanta var att vi såg att stress och arbetstillfredsställelse hade en starkare koppling till om man hade sett en chef bete sig ohövligt. Medan kollegornas ohövliga beteenden hade en starkare koppling till att man tog efter beteendet.

Får man inte stopp på det ohövliga beteendet på jobbet kan det normaliseras och bli en naturlig del av kommunikationen och bemötandet på arbetsplatsen.

– Om det inte hanteras eller bemöts på ett bra sätt riskerar det att sätta sig i väggarna på arbetsplatsen och bli en del av organisationskulturen. På det viset kan det fortsätta växa till ett större fenomen på sikt, säger Kristoffer Holm.

Lättare vara otrevlig i mejl eller chatt

Många har hemarbetat under pandemin och även i de digitala mötena kan ohövligt beteende förekomma. Det kan till exempel vara att man skriver på ett nedlåtande eller otrevligt sätt i mejl.

– Sedan finns det passiv cyberohövlighet, som till exempel handlar om att man kanske inte svarar på e-postmeddelanden eller att man svarar med väldigt kort varsel. Det kan också vara att man inte skickar vidare relevanta uppgifter eller möteslänkar.

Chefer måste föregå med gott exempel

För att motverka ohövligt beteende på jobbet är det viktigt att man tar tag i frågan, till exempel på arbetsplatsträffar eller i arbetslag.

– Det man kan göra är att lyfta frågorna och börja jobba lite mer aktivt och systematiskt med dem. En bra sak att inleda med är att starta upp en dialog med medarbetarna kring hur man kommunicerar med varandra och bemöter varandra på arbetsplatsen, säger Kristoffer Holm.

En arbetsorganisation där arbetstagarna inte har för höga krav i arbetet kan också motverka otrevligt beteende. Dessutom har cheferna ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel för hur man beter sig mot varandra på jobbet.

– Men just att vi såg den här kopplingen att kollegornas beteende hade betydelse för vårt eget beteende innebär i viss mån att vi alla faktiskt kan göra en insats och vara rollmodeller för varandra. Så det är inte bara upp till cheferna utan alla måste samverka för att få till ett bra klimat, säger Kristoffer Holm.