Mindre risk att bli sjuk om man har bra stöd i stressiga perioder

Sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa ökade dramatiskt under 2010-talet. Det har bland annat lett till att det numera finns en särskild föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Under senare år har det också kommit allt fler studier om olika insatser för att förebygga psykisk ohälsa.

I en kunskapsöversikt som tagits fram av Folkhälsomyndigheten och Göteborgs universitet har forskare gått igenom 44 forskningsprojekt, där 32 av insatserna hade märkbar effekt. Det rörde sig framför allt om individuella insatser, men även organisatoriska.

– Det viktigaste är att åtgärda på organisationsnivå. Om du åtgärdar en faktor i din arbetsmiljö som exempelvis har med arbetsledning och arbetets organisation att göra så får du en långvarig förändring, säger Gunnel Hensing, professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet.

Vanligare med individuella åtgärder

Att det är vanligare med individuella åtgärder på arbetsplatserna bekräftas av en studie av arbetsmiljöinsatser i Västra Götalandsregionen 2017–2020. Den visade att trots att nästan alla arbetsmiljöproblem var organisatoriska, riktades ändå de flesta insatser mot enskilda medarbetare.

Gunnel Hensing menar att även om det är bättre att satsa på organisatoriska åtgärder kan individuella insatser, som mindfulness, yoga, stresshantering och livsstilshantering, fungera som ett komplement.

– Även om en arbetsgivare på organisatorisk nivå gjort allt den kan för att ta bort riskfaktorer så kan det ändå bli toppar i arbetet i många yrken. Då kan det vara bra att du kan de här teknikerna för att hantera stress eller varva ner.

Bristande stöd en vanlig orsak

Arbetslivet har förändrats och medan de fysiska riskerna i arbetsmiljön förebyggs i större utsträckning har den psykiska belastningen ökat. Till riskfaktorerna för psykisk ohälsa hör bland annat bristande medmänskligt stöd, osäkra anställningar, konflikter och mobbning samt höga krav och lågt inflytande i arbetet.

– Höga krav kan hanteras om de inte är för höga och man har möjlighet att påverka och får återhämtning och belöning, till exempel karriärutveckling och ekonomisk ersättning. Men har du hög arbetsbelastning under en längre period och små möjligheter att kunna påverka din arbetssituation då ökar risken för stressrelaterad ohälsa.

Många arbetsgivare tycker att det är svårt att jobba med psykosociala frågor. Men i kunskapsöversikten finns 32 goda exempel på insatser som faktiskt har haft effekt, menar Gunnel Hensing. Till de projekt som gett resultat hör bland annat några där arbetsgivaren tillsammans med medarbetarna diskuterat och genomfört förbättringar i arbetsmiljön.

– Det finns goda exempel och det behöver inte vara så svårt. Som chef kan man få för sig att det här är väldigt svårt och besvärligt. Men börjar man jobba systematiskt med det här från början så ger det effekt, säger Gunnel Hensing.