Havremjölk skapar dålig stämning på kontoret
Publicerat 17 december 2021
Havremjölk, disk och politik. Det är de vanligaste orsakerna till dålig stämning på jobbet, enligt etnologerna Jakob Löfgren och Katarzyna Herd som gjort en djupdykning i dålig stämning på svenska kontor.
Disken i fikarummet, ta tydlig politisk ställning eller olösta konflikter. Det är vanliga orsaker till dålig stämning på kontoret, visar ny forskning från Lunds universitet. En annan vanlig grogrund för dålig stämning visade sig vara havremjölk.
– Det kunde både handla om att det fanns för mycket eller för lite eller att någon tagit av någon annans, överhuvudtaget var det väldigt laddat, säger etnologen Katarzyna Herd och ler.
I de intervjuer och enkäter som forskarna analyserat visade det sig att orsakerna till dålig stämning är många.
– Det är det lättare att definiera dålig stämning som själva lösningen och inte problemet. Man kan säga att det är ett slags socialt överenskommet lösningsmönster för jobbiga situationer, säger Jakob Löfgren.
Ofta locket på i Sverige
Trots att dålig stämning finns i alla länder och kulturer tror forskarna att det är vanligare att lösa konflikter genom att lägga locket på just i Sverige, och då är ofta priset man får betala dålig stämning
– Det är väldigt svårt att hitta ett motsvarande begrepp på andra språk, och det säger ju en del, säger Jakob Löfgren.
Grunden till detta är den platta organisation som är utmärkande för svenska arbetsplatser.
– Alla ska få säga sin mening samtidigt som man eftersträvar konsensus. Det är ju egentligen en fantastisk målsättning, men omöjlig att uppnå, säger Katarzyna Herd.
Det svenska kontorsklimatet präglas av oskrivna regler och ritualer som är subtila och svåra att avläsa för den oinvigda. Det är anledningen till att forskarna valt att även inkludera personer som flyttat till Sverige för att arbeta.
– Många kände stor frustration över att ha orsakat dålig stämning, helt ofrivilligt, säger Jakob Löfgren.
Ett exempel många kunde vittna om var övertrampet att bli för privat på jobbet. Det var först när alla blev tysta och började prata om annat som man förstod att något var fel.
– De här vattentäta skotten mellan arbetsplats och privatliv gör det svårt skaffa sig ett umgänge för inflyttade svenskar, säger Katarzyna Herd.
Både hon och Jakob Löfgren har egna erfarenheter av liknande kulturkrockar. Katarzyna Herd är uppvuxen i Polen, men har också bott länge i USA, Storbritannien och Finland. Hon minns särskilt en situation när hon var ny på jobbet i Sverige och sade emot en kollega.
– Jag förväntade mig att det skulle blir en diskussion och att det sedan skulle det vara ur världen. Istället gick hon med på det jag ville direkt, men efteråt märkte jag att något var fel, vår relation var kylig under en lång tid, säger Katarzyna Herd.
Otydligt ledarskap
Fördelarna med denna typ av konfliktlösning är ett lugnare kontorsklimat, och en mer sofistikerad kultur enligt vissa.
– Men risken är att konflikter ligger och gror under ytan i stället och skapar ännu flera problem i längden, säger Jakob Löfgren.
När forskarna kokade ner allt material blev det väldigt tydligt att dålig stämning ofta bottnar i någon form av brist, till exempel otydligt ledarskap, brist på respekt eller dålig kommunikation.
– Det är med andra ord en markör som är viktig för en chef att fånga upp, och då gäller det att vara lyhörd, säger Jakob Löfgren.
Deras råd är att lägga upp konflikter på bordet så fort som möjligt och fråga vad det är som saknas på arbetsplatsen.
– Om man ber någon beskriva hur atmosfären är eller hur de mår är det svårt att få folk att prata. Det märkte vi under våra intervjuer, säger Katarzyna Herd.
Om studien
Studien består av tio djupintervjuer med chefer inom både privat och offentlig sektor. Dessutom har 57 enkäter analyserats från kontor över hela landet. Intervjuerna riktades mot invandrad arbetskraft, särskilt högre chefer, som kommit till Sverige på grund av sitt arbete. Enkäterna besvarades även av svenskar, där en majoritet var mellanchefer. Forskningen, som också inbegriper en arkivgenomgång av svenska dags- och facktidningar från 1820-talet till nutid, kommer mynna ut i två vetenskapliga artiklar och en populärvetenskaplig bok.

Kerstin Karlsson
Mer om Arbetsklimat
-
Planera kickoffen så den fungerar för alla
Arbetsklimat • Det som skulle bli en teamstärkande aktivitet på personaldagen kan lätt få motsatt effekt. Några medarbetare sporras av en tävling medan andra upplever det som en mardröm. Hur skapar man en kickoff där alla har kul?
-
Våga prata om era misstag
Arbetsklimat • Att våga testa, misslyckas och lära av sina misstag är viktigt för att en organisation ska utvecklas. Psykologen och forskaren Caroline Lornudd tipsar om hur man som chef kan bidra till att främja en orädd arbetskultur.
-
Får man ha mysbyxor på jobbet?
Arbetsklimat • Vett och etikett på jobbet är inte alltid enkelt. Annmarie Palm, specialist på bemötande och relationer på jobbet reder ut några olika dilemman.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Så kan trakasserier i restaurangbranschen motverkas
Sexuella trakasserier • Hot och sexuella trakasserier är fortsatt ett problem i restaurangbranschen. Ledarskapet spelar en viktig roll för att motverka det, enligt forskaren Kristina Zampoukos.
-
Otydligt vad som menas med social kompetens
Rekrytering • Att använda uttrycket social kompetens i jobbannonser eller i en löneförhandlingar kan leda till otydliga och orättvisa beslut.
-
AI som lär känna sina användare är framtiden enligt forskare
AI • Precis som Spotify rekommenderar musik baserat på lyssnarhistorik kan AI rekommendera beslut för flygledare baserat på deras tidigare beteenden.