
Bild: Stefan Jerrevång/TT
Dags att väga in klimatet i arbetsmiljöarbetet
Publicerat 16 augusti 2021
Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel visar tydligt att klimatkrisen redan är här och att extrema väderhändelser kommer bli allt vanligare. Det är hög tid att ta höjd för det i arbetsmiljöarbetet, enligt Karin Lundgren Kownacki, analytiker inom klimatanpassning på SMHI.
IPCC konstaterar i sin senaste rapport att extrema väderhändelser som värmeböljor, bränder och skyfall kommer bli allt vanligare de närmaste decennierna. För Sveriges del är längre och mer frekventa värmeböljor den största risken både för folkhälsan och för arbetsmiljön, enligt Karin Lundgren Kownacki. I synnerhet i yrken som byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också för exempelvis vårdpersonal på sjukhus och äldreboenden som inte är byggda för att klara höga temperaturer.
Värme största risken
– Värme är den största orsaken till dödsfall på arbetsplatsen globalt sett. Men den insikten saknas här på norra halvklotet. Därför behövs det kunskapshöjande insatser om hur värmestress påverkar kroppen, säger hon.
Ett varmare klimat kan också öka risken för spridning av zoonoser, det vill säga sjukdomar som överförs från djur till människa. Alla som jobbar med djurhållning är utsatta, men även de som arbetar i de gröna näringarna.
– Det identifieras som hög risk för Sveriges del. Exempelvis kommer fästingarna bli fler. I södra Europa märker man redan nu att sjukdomar som malaria och denguefeber ökar och det kommer sprida sig till norra halvklotet, säger Karin Lundgren Kownacki.
Andra exempel på risker med ett varmare klimat är luftföroreningar från skogsbränder och att pollensäsongen inleds tidigare och blir mer intensiv.
Men uppvärmningen har också positiva konsekvenser för de som jobbar utomhus vintertid.
– Det kommer bli färre köldskador. I södra Sverige blir det regn och plusgrader vintertid vilket kan komma att minska andelen halkolyckor.
Påverkar den psykiska hälsan
Samtidigt för varmare vintrar med sig fler säsongsbetonade depressioner när snön uteblir och det blir mörkare utomhus. Extrema väderhändelser, som skyfallet i Tyskland i somras, kan också ge depressioner, och i vissa fall posttraumatisk stress.
– För de som jobbar i lantbruket och som är beroende av naturen är det mycket tufft att se sin försörjning gå om intet när skördar förstörs. Men också blåljuspersonal och räddningstjänst som ska ta hand om människor som drabbats av extrema väderhändelser löper ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa, säger hon.
Sverige sena med klimatanpassning
Nästa rapport från IPCC som kommer i februari kommer ha fokus på hur samhället ska anpassas för de klimatförändringar som vi nu ser början på. Sett ur ett internationellt perspektiv anser Karin Lundgren Kownacki att Sverige behöver intensifiera arbetet med att rusta samhället för ett klimat i förändring.
– Många länder har kommit längre i arbetet med bland annat nationella handlingsplaner för värmeböljor. Ett exempel är Frankrike, där man efter värmeböljan 2003 införde det på nationell nivå. Där kan man se att färre människor dör trots att värmeböljorna blivit mer intensiva. Att jobba förebyggande och implementera klimatanpassningsåtgärder ger alltså resultat, vilket är positivt.
I Sverige är det främst inom kommunal sektor som klimatanpassning av arbetsmiljön kommit igång. Ett exempel är inom förskolan där en del kommuner arbetat med att identifiera de förskolor som är mest utsatta för värme och se till att hålla de stängda sommartid.
Därför ska man klimatanpassa
- Förebygga skador
- Minska hälsorisker
- Minimera lidandet för människor och djur
- Stötta biologisk mångfald och naturmiljö
- Ta vara på nya möjligheter
- Hålla nere kostnader i ett långsiktigt perspektiv
Källa: Myndighetsnätverket för klimatanpassning

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsmiljöarbete
-
Fler behöver hjälp att lösa konflikter
Arbetsmiljöarbete • Allt fler företag behöver hjälp med att lösa konflikter på arbetsplatsen, enligt Isabelle Wright, psykolog och organisationskonsult på företagshälsan Feelgood.
-
”Det är en folkhälsofråga att man mår bra på sitt arbete”
Arbetsmiljöarbete • Intervju med arbetsmiljöminister Paulina Brandberg om regeringens arbetsmiljöstrategi och vad hon anser är viktiga frågor för regeringen att driva.
-
Onödiga arbetsuppgifter drar ner motivationen
Arbetsmiljöarbete • Att ha arbetsuppgifter som går utanför den egentliga rollen kan vara negativt både för hälsa och motivation, enligt forskningen.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Aktivitetsbaserade kontor blir aldrig färdiga
Kontor • Forskning visar att ett aktivitetsbaserat kontor aldrig blir klart utan ständigt behöver utvecklas och anpassas efter medarbetarnas behov.
-
Pekpinnar får inte kontorsanställda att röra sig mer
Ergonomi • Hur kontoret är utformat har störst betydelse för att främja rörelse och variation, enligt Svend Erik Mathiassen, professor i arbetsvetenskap.
-
Så kan frisörer jobba säkrare
Kemikalier • Genom att se över sitt arbetssätt och använda rätt typ av hårvårdsprodukter kan risken för frisörer att utsättas för skadliga kemikalier minska.