Ny forskning om kvinnors arbete i bullriga miljöer

Ljudkänslighet är ett symptom som har en stark koppling till hörselskador som till exempel tinnitus. De som drabbas kan uppleva obehag eller smärta av vardagliga ljud. Ljudtrötthet, tror forskarna, handlar mer om en överbelastning av ljud som gör att man har ett stort behov av att ha tyst omkring sig efter en arbetsdag.

I sin avhandling från 2018 kunde Sofie Fredriksson visa att sju av tio förskollärare drabbas av ljudtrötthet och nästan fyra av tio drabbas av ljudkänslighet. Nu har hon fått ett postdoc-stöd från AFA Försäkring för att undersöka hur arbetsförmågan och sjukfrånvaron påverkas i kvinnodominerade kontaktyrken med en bullrig arbetsmiljö. 

– Tanken är att titta på de som har fått symptom och se hur det påverkar deras arbetsförmåga. Upplever man att man klarar av att arbeta kvar i den här ljudmiljön som vi vet är ganska svår att åtgärda? Eller upplever man att arbetsförmågan försämras och kanske att man till och med blir sjukskriven?

Projektet omfattar en enkätstudie med 10 000 kvinnor, varav hälften är förskollärare och resten slumpmässigt utvalda kvinnor som jobbar i olika yrken. Sofie Fredriksson ska också göra en kvalitativ studie med intervjuer med de som har symptom och med olika grad av påverkan på arbetsförmågan. Målet är bland annat att hitta åtgärder som kan hjälpa dem som jobbar i bullriga miljöer.

– Får vi idéer och beprövade åtgärder som de här personerna med symptom använder för att klara av att arbeta så skulle de åtgärderna kunna hjälpa alla, säger Sofie Fredriksson.

Ljudtrötthet och ljudkänslighet har sannolikt också en koppling till stress och utmattningssyndrom. Symptomen är liknande och sjukskrivningar på grund av stressrelaterade sjukdomar är till exempel vanligare bland de som jobbar med människor i en bullrig arbetsmiljö.

– Det är frågan vad som är hönan eller ägget. Är det så att när man är stressad och blir ljudkänslig då kan man inte jobba i den här ljudmiljön? Eller är det så att det är en jobbig ljudmiljö och då upplever man att man blir ljudkänslig och stressad. Det är antagligen någon slags synergi där det ena bidrar till det andra.

Inom industrin har man länge arbetat med att förebygga buller, bland annat genom att mäta ljudnivåer, bygga in maskiner och använda skyddsutrustning. Men i yrken där man arbetar med människor varierar ljudnivåerna, vilket gör dem svåra att mäta. Det kan också vara komplicerat att använda hörselskydd då man hela tiden måste kunna kommunicera med andra. Inom industrin finns dessutom en vana vid av att arbeta systematiskt med att förebygga buller.

– Generellt verkar det tyvärr vara så att kvinnodominerade yrken har sämre rutiner för arbetsmiljöarbete gällande buller, säger Sofie Fredriksson.