Minskad personalstyrka ökar risken för hot och våld

Det finns ett samband mellan nedskärningar i personalstyrka och att fler uppger att de utsätts för hot och våld på arbetsplatsen, visar forskning. Det handlar framför allt om arbetsplatser där man jobbar med människor, såsom vård, skola, omsorg och inom handeln.

– Det är egentligen inte så konstigt. Med mindre personalstyrka får man ofta sämre förutsättningar att göra ett bra jobb, att ta den där extra tiden att till exempel ge en patient, en kund eller en elev i skolan ett bra bemötande. Stress i sig är dessutom också en riskfaktor för hot och våld, säger Sofia Wikman, kriminolog på högskolan i Gävle. 

Hot och våld i samhället har seglat upp som ett högaktuellt ämne den senaste tiden. Men då handlar det framför allt om hur den organiserade brottsligheten ska bekämpas. Sofia Wikman efterlyser ett större fokus på hur hot och våld i arbetslivet kan förebyggas, och menar att man ofta börjar i fel ände.

– Utvecklingen har gått mot att hot och våld ska styras av polis och rättsväsende i efterhand. Men det är egentligen en arbetsmiljöfråga. Ingen ska behöva bli utsatt för hot och våld på sitt jobb. Det hjälper inte att vi har en lagstiftning, eller säger att vi har nolltolerans mot hot och våld. Det har vi haft länge, men det förekommer ändå. Vi behöver bli bättre på att jobba förebyggande, säger Sofia Wikman.

Ett vanligt sätt att förebygga hot och våld är erbjuda sina anställda på kurs i hur man bemöter hotfulla personer. Men enligt Sofia Wikman behöver utbildningen då anpassas efter den verksamhets som bedrivs för att ge önskvärd effekt.

– Om du inte har förutsättningarna för att göra det rätt blir det ineffektivt. Sedan ser verkligheten väldigt olika ut på olika arbetsplatser, det går inte att följa en manual för hur man ska bete sig i sådana här situationer, säger hon.

Att lära av sina kollegor och dela med sig av de erfarenheter som finns i organisationen är en annan väg framåt, enligt Sofia Wikman.