Många lider av okänd ljudintolerans

Ljudintoleranta besväras av ljud som andra knappt märker. Det kan till exempel vara sorlet på en restaurang, prasslet från en tidning eller klickandet på ett tangentbord.

– Men även relativt låga ljud som luftkonditioneringen på ett kontor, en persons andetag eller när någon tuggar mat kan upplevas som otroligt störande, eller rent av smärtsamt, för personer med ljudintolerans, säger Johan Paulin. 

Han är forskare i psykologi vid Umeå universitet, och har studerat hur så kallad ljudintolerans, även känd som hyperakusi, påverkar personer i deras vardag och arbetsliv. Trots att nästan var tionde svensk lider av så kallad hyperakusi är sjukdomen förhållandevis obekant för de allra flesta.

– Det är en sjukdom som lätt faller mellan stolarna eftersom en audiologisk undersökning inte alltid visar någon fysisk skada på hörselorganet. Det gör att källan till problemen blir mer diffusa och svårbehandlade, säger Johan Paulin.

Det är inte ovanligt att personer med ljudintolerans även har andra åkommor, exempelvis hörselnedsättning, utmattningssyndrom och tinnitus.

– Ljudintolerans riskerar helt enkelt att ses som en bieffekt av "huvudsjukdomen", säger Johan Paulin.

Han poängterar att man inte heller ska glömma att definitionen av ljudintolerans bygger på att du har problem med något som de flesta andra inte besväras av.

– Det gör att man kan dra sig för att söka vård; dels för att man inte vill framstå som gnällig, och dels för att man är osäker på om man faktiskt får söka vård.

I många fall kan medvetenheten kring ljudintolerans hos psykologer, läkare, arbetsgivare och arbetsmiljöspecialister vara bristfällig.

– Det är viktigt att de är medvetna om att alla anställda kanske inte passar in i mallen och kan ha andra behov än majoriteten, men med rätt hjälp och stöd för den skull kan fungera utmärkt på arbetsplatsen. Detta är självklart när det kommer till personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer som ADHD och Asperger, men gäller likväl för personer med ljudintolerans. Det skulle vara gynnsamt för såväl arbetsgivare som anställda om kunskapen om ljudintolerans var god, samt att det fanns handlingsplaner för åtgärder som fungerar praktiskt på arbetet.

Ökad kunskap om ljudintolerans är, konstaterar Johan Paulin, en förutsättning för att få till en förändring på arbetsplatser.

– Man brukar ju säga att "förvarnad är förberedd", och i det här fallet krävs det att man är medveten om den här gruppens problematik för att kunna se till att arbetsplatser är tillgängliga för alla. I de här fallen handlar det mer om att till exempel se till att det finns tysta arbetsstationer där man kan arbeta ostört och återhämta sig.