Mikropauser viktiga för återhämtning
Publicerat 15 september 2020
Mellanrummen i arbetet som ger tid för återhämtning blir allt mer sällsynta, visar en ny studie. Orsaken är bland annat digitalisering och ständig tillgänglighet. I längden kan det leda till ökad psykisk ohälsa, enligt Ulf Ericsson, forskare på Lunds universitet.
I studien, som publicerats i tidskriften Arbetsliv i omvandling, fick elva anställda vid ett stort försäkringsbolag föra dagboksanteckningar över sina aktiviteter och var de hittade mellanrum – tid för återhämtning. Forskarna genomförde också gruppintervjuer med sammanlagt 30 anställda. Resultaten visade att möjligheterna till mikropauser och återhämtning blivit allt mer begränsade för de anställda.
– Det här försäkringsbolaget hade två kontor med cirka 20 minuters bilresa emellan. Och en del av de anställda jobbade på båda orterna. Där fanns en möjlighet för dem att i den här korta pendlingsfasen gå under radarn. Man lyssnade på sin ljudbok eller spellista på Spotify, säger Ulf Ericsson, lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Lunds universitet.
Tjänstemännen på försäkringsbolaget använde sig också av toaletten och andra utrymmen på kontoren för att återhämta sig.
– En del använde det digitala rummet som ett mellanrum. Man passade på att ta fem minuter på sociala medier eller läsa kvällstidningar innan man återgick till arbetet. Man tar sig en digital bensträckare, kan man säga.
Att mellanrummen i arbetet minskar beror bland annat på den ökade digitaliseringen och ständiga tillgängligheten, enligt Ulf Ericsson. På försäkringsbolaget var de anställda hela tiden exponerade utifrån ett arbets- och kundperspektiv. De hade mål att uppfylla, deras kundsamtal spelades in och den tid som de var borta från telefonen kunde mätas. Den ökade synligheten förstärktes också av att de arbetade i öppna landskap med glasväggar där det saknades utrymmen att dra sig undan.
– Det vi kunde se i vår studie är att det är den här effektivitetsivern som gör att de här mellanrummen försvinner. Man ser dem inte som något som man bör värna om, säger Ulf Ericsson.
Han tror att de minskade möjligheterna till återhämtning kan bero på att ansvaret för att hitta mellanrum i det moderna arbetslivet i allt högre grad faller på individen i stället för att ses som en arbetsorganisatorisk fråga.
Det gäller också för distansarbete, som har blivit mer vanligt under coronapandemin, och där vi kan gå från ett digitalt möte till ett annat med bara ett musklick, utan någon återhämtning emellan. Följden kan i längden bli ökad psykisk ohälsa.
– Inom forskningen pratar man om extern och intern återhämtning. Extern är den återhämtning som sker efter arbetstid och intern är mikropauserna under arbetstid. Man har mer och mer sett att de är betydelsefulla och centrala för hur vi kommer tillbaka efter att vi utsatts för stressfyllda situationer. Får vi inte den återhämtningen kommer vi till slut att drabbas av någon form av psykisk ohälsa, säger Ulf Ericsson.
Krister Zeidler
Mer om Stress
-
Självmedkänsla hjälper dig att hantera din stress
Stress • Genom att träna upp vår självmedkänsla kan vi lära oss att hantera stress på jobbet och både må och prestera bättre.
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Få koll på stressen med täta och korta mätningar
Stress • Att genomföra korta, återkommande mätningar, så kallade pulsmätningar, är ett bra sätt att stämma av hur medarbetarna mår och hur arbetsbelastningen är.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
”Tystnadskultur skapar stress och ohälsa”
Arbetsklimat • Vad innebär begreppet tystnadskultur och hur utbrett är fenomenet på svenska arbetsplatser? Det ska Myndigheten för arbetsmiljökunskap ta reda på genom ett projekt där man tar hjälp av forskare från olika fält.
-
En stöttande chef minskar risken för mobbning
Mobbning • Att känna sig trygg med sin närmsta chef minskar risken att utsättas för mobbning. Det gäller även om arbetsklimatet generellt sett är dåligt, enligt ett nyligen avslutat nordiskt forskningsprojekt.
-
Hot och våld i skolan - det går att vända trenden
Hot och våld • De senaste tio åren har anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan fördubblats. Men det finns också skolor som lyckats vända trenden. Några av framgångsfaktorerna har varit tydliga strategier och kollegialt stöd.