Social förmåga lönar sig mer än intelligens
Publicerad 18 januari 2019
Arbetsmarknaden är beredd att betala bra för sociala förmågor, visar en ny studie. Sådant som ledaregenskaper, samordningsförmåga och stresstålighet ger mer i plånboken, särskilt inom privat sektor. Efterfrågan på intelligens verkar minska något.
Sociala förmågor lönar sig allt mer på jobbet, speciellt inom privat sektor, enligt en ny rapport.
– Vi ser en kraftig uppgång i löneavkastningen på sociala förmågor under den period som vi har studerat, säger Björn Öckert, professor vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Rapportförfattarna har studerat löneutvecklingen för män i åldrarna 38 - 42 under perioden 1992 - 2013. Underlaget kommer från den militära mönstringen där både kognitiva och sociala förmågor utvärderas genom intelligenstester och möte med psykologer. Männen har sedan följts genom åren och uppgifterna från mönstringen har samkörts med information från SCB om löner, yrken, bransch och företag.
Sociala förmågor värderas allt högre av arbetsgivarna, visar studien. Män som hade ledaregenskaper, var stresståliga, uthålliga, initiativrika och fungerade bra i grupp har tydligt bättre löneutveckling. Inom privat sektor har avkastningen på sociala förmågor fördubblats från 1990-talet och framåt.
Efterfrågan på sociala förmågor är särskilt stor i ledarskapsyrken.
– Vi tolkar det som att det inom vissa yrken ställs höga krav på ledarskap och samordning. Kanske för att produktionen i dag i större utsträckning ligger i olika enheter, ofta i olika länder, säger Björn Öckert. Vi ser också stora ökningar inom branscher där man gör mycket investeringar i informationsteknologi.
Exakt vad utvecklingen beror på är svårt att säga, fortsätter han. Men det är tydligt att arbetsgivarna starkt efterfrågar social kompetens.
Att vara intelligent lönar sig fortfarande på arbetsmarknaden. Avkastningen på kognitiva förmågor (intelligens) har dock minskat någon under 2000-talet.
– Avkastningen på kognitiva förmågor är fortfarande mycket god, men kognitiv förmåga verkar inte värdesättas lika högt som på 1990-talet, säger Björn Öckert. Den utvecklingen har man sett i många länder.
Forskarna sätter det i samband med den tekniska utvecklingen, och med utlokaliseringen av produktion till länder med lägre löner. Tidigare krävdes det arbetstagare med hög intelligens för att utföra vissa avancerade arbetsuppgifter. Nu har även sådana arbeten tagits över mer av datorer.
– Men uppgifter som kräver sociala förmågor är ju svårare att automatisera, säger Björn Öckert.

Margareta Edling
Läs fler artiklar av Margareta Edling
Mer om Kompetens
-

Ansiktsblindhet blir ett hinder på jobbet
Kompetens Har du svårt att känna igen kollegor som bytt frisyr? Eller händer det att du möter någon på stan som hälsar glatt utan att du har en aning om vem det är? Då kan du vara ansiktsblind.
-

Lärare saknar verktyg för att hantera elevers ohälsa
Kompetens Blivande lärare känner ansvar för elevernas hälsa. Men många upplever att utbildningen inte ger dem tillräckliga verktyg för att prata med elever som mår dåligt.
-

Tänk små steg om du vill skapa förändring på jobbet
Kompetens Så skapar du förändring på jobbet: tänk litet, bygg relationer och tänk långsiktigt. Historikern David Larsson Heidenblad ger fem konkreta tips
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Utmaning för företagen att bedöma risker med återvinning
Arbetssjukdomar Återvinningsarbetare som tar hand om allt vårt avfall utsätts för betydande hälsorisker. Det visar en ny kunskapsöversikt.
-
AI på jobbet väcker skamkänslor
AI Att använda AI kan kännas som fusk. Att inte göra det kan kännas ineffektivt och omodernt. Ny forskning visar hur AI väcker motstridiga känslor på jobbet och utmanar vår syn på den egna kompetensen.
-

Lärare saknar verktyg för att hantera elevers ohälsa
Kompetens Blivande lärare känner ansvar för elevernas hälsa. Men många upplever att utbildningen inte ger dem tillräckliga verktyg för att prata med elever som mår dåligt.