Bild: Luleå Tekniska Universitet
Självkörande drönare gör gruvan säkrare
Publicerat 22 november 2019
Självkörande drönare kan göra arbetsmiljön säkrare i gruvor. Robotikforskare vid Luleå tekniska universitet har utvecklat autonoma drönare som kan flyga in i gruvor och bedöma till exempel risken för ras.
– Det finns stora möjligheter att höja säkerheten i gruvor med hjälp av autonoma drönare, säger George Nikolakopoulos, professor i reglerteknik vid Luleå tekniska universitet (LTU).
Nyligen belönades han med priset Årets innovatör för anställda vid LTU, för de autonoma drönare som robotikgruppen har utvecklat.
George Nikolakopoulos beskriver drönarna som små, flygande robotar.
De är utrustade med sensorer, bland annat kameror och laserscannrar. De är programmerade för att analysera omgivningen och ta egna beslut, exempelvis om hur de ska flyga. Det krävs alltså ingen pilot som styr. Data från drönarna sänds till mottagare på marken.
Tanken är att drönarna ska kunna skickas in i gruvor, direkt efter en sprängning eller ett ras, för att ge en bild av om arbetet kan återupptas. Sådana säkerhetsbedömningar är ett riskfyllt och återkommande inslag i gruvarbete, säger George Nikolakopoulos.
– I dag måste inspektionerna göras av särskilda inspektörer, som går in och avgör om det är okej att fortsätta arbeta, säger han. Vår idé är att man istället sänder in drönare, som inspekterar de osäkra områdena. Då kan människorna stanna på de områden som är säkra.
Det handlar inte om att ersätta gruvarbetare med robotar, utan om att skapa säkra arbetsförhållanden, betonar han. Även i fortsättningen ska det vara inspektörer som tar beslut om ifall arbetsplatsen är säker eller inte.
Drönarna har nu testats utanför laboratoriemiljön, i riktiga gruvor.
I nästa steg kommer tekniken att spridas kommersiellt. George Nikolakopoulos räknar med att de autonoma drönarna kommer att vara i bruk i gruvindustrin i Sverige inom mindre än ett år.
Samma teknik skulle kunna fungera även på andra områden, menar han. Han ser framför sig att autonoma drönare kan användas vid inspektioner av exempelvis tunnelbyggen, vindkraftverk och kraftledningar på hög höjd. De skulle också kunna skickas in i byggnader som har brunnit och vid kärnkraftsolyckor.
– Drönarna kan höja säkerheten i många arbetsmiljöer, där människor i dag utför riskfyllda inspektioner, säger George Nikolakopoulos.
Margareta Edling
Mer om Innovationer
-
Svenskar minst oroliga över AI
AI • Svenskar tillsammans med nederländare är minst oroliga över att AI ska ta över jobben. Det visar en ny, global undersökning.
-
Vanligare med samarbete bakom innovationer
Innovationer • Att innovationer är resultatet av samarbete har blivit allt vanligare under 2000-talet. Samma trend syns även på andra områden. Det visar en ny studie från Patent- och registreringsverket, PRV.
-
”Vi kan inte lämna över ansvaret för AI på utvecklarna”
AI • Artificiell intelligens kan vara ett bra stöd i arbetslivet. Samtidigt finns det många utmaningar. Diskriminering, fördomar och oansvarig datahantering är bara några av dem.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Ny studie om arbetsplatsens stöd vid livskriser
Psykisk hälsa • Hur kan chefer och kollegor stötta medarbetare som råkar ut för svåra livshändelser? Den frågan ska forskare vid Luleå tekniska universitet nu undersöka.
-
Unga snickare drabbas av vibrationsskador
Vibrationer • Var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. Skadorna drabbar även unga snickare enligt en ny avhandling från Lunds universitet.
-
Humor en maktfaktor på jobbet
Arbetsklimat • Humor är ett smörjmedel som kan höja stämningen på jobbet. Men humor kan också vara ett maktmedel som ger fördelar för den som får uppskattning för sina skämt.